Inspiration för nya sätt att se på lärande

Ibland kör jag fast. Fastnar i gamla tankar och hjulspår. Ser inte skogen för alla träden. Ja ni fattar?! För att komma ur en sådan cirkel har vi alla våra olika små trixs och metoder. För mig fungerar nästan alltid en bok eller artikel. Just nu läser jag om Meyrowitz "No sence of place" inför en artikel som jag och Johan skriver. Men lika ofta surfar jag till TED.com och lyssnar på någon av de inspirerande talarna som finns där och som nästan aldrig lämnar en oberörd. Inte sällan går jag tillbaks till arbetet med ny inspiration, lite fuktigare ögon eller med ett leende på läpparna.

En av dem som återkommer när jag behöver inspiration kring lärande är Mike Wesch. I denna presentation från Youtube och National Geographic sammanfattar Mike och refererar till det han tidigare gjort. Han gör saker på sina kurser som får mina trevande försök, att förändra min undervisning, att framstå som triviala.

När jag tittar på Wesch dyker ofta begreppet Ununiversity upp i huvudet. Ni vet, som en vändning på unconference-begreppet eller unEducation som ser bättre ut i skrift. Tidskriften Wired var inne något liknande redan 1993. Andra organisationer är inne på samma sak är 21st century schools eller det svenska Tänk Om. Jag skulle behöva fler källor till sådant som kan inspirera till att tänka nytt kring universitetsutbildning. Jag upplever lite väl ofta, att vi precis som Ken Robinson pratar om, inte lyckas ta till vara på den kreativitet som finns hos de flesta individer. Har ni några förslag på hur man kan gå till väga?

Konferens om Framtidens e-lärande

Den 10 mars skall jag prata på konferensen Framtidens E-lärande som anordnas av VKF. Det skall bli intressant att se och höra hur läget ser ut på högskolorna ser ut just nu och hur man ser på framtiden. Andra som kommer närvara är Elza Dunkels och Stefan Hrastinski.

Under veckorna fram till konferensen kommer jag här på bloggen diskutera mig fram till exakt vad jag skall ta upp. Förhoppningsvis kommer jag få input från er läsare på vad som skulle vara intressanta ämnen, men som sagt, mer om ämnet i nästa inlägg.

Föreläsningar via Bambuser?

Jag läste precis att Yle inlett ett samarbete med Bambuser för att sända en sorts live-TV. Avtalet är på prov men det skall bli intressant att se hur de kommer använda bambuser. Jag har själv experimenterat (mitt konto) och kopplat den till Facebook så att filmerna automatiskt länkas dit. Även om det nästan uteslutande har blivit små vardagsbetraktelser på mina barn så har just tankarna kring hur man skulle kunna använda det som ett pedagogiskt verktyg utvecklats (kollegan Jonas Landgren har ju kommit en bit längre i sin "tankar").

Så för att utveckla det förra inlägget, kanske skulle Bambuser kunna vara det smidiga verktyg som gör att inspelade lärmaterial läggs ut för allmän beskådan? För föreläsningar räcker det inte med en mobiltelefon, men för enklare kortare filmer. För den mer traditionella föreläsningen räcker det med en enklare videokamera, en lång usb-kabel till föreläsarens laptop samt en extern mikrofon för att få ett något bättre ljud. På så sätt kan kameran placeras en bit bak, få med slidsen samt att den direkt utan något mankemang finns tillgänglig på nätet. Allt för under 5000 kr. Pröva någon?

Universitet på iTunes U och Youtube U?

Det är snart ett år sedan jag senast kikade igenom dessa tjänster efter svenska universitet och högskolor. På U-fronten inte inte ett nytt skulle man kunna sammanfatta det. Ingen av de jag undersökt lade regelbundet ut föreläsningar på det sätt som Stanford gör. Flera har informations- och rekryteringsfilmer. Andra saknar helt konton…

Kanske hade jag fel när jag trodde att nästa steg i utveckligen av det flexibla lärandet var att tillgängliggöra inspelat material via öppna kanaler? Jag inser att nätpedagogik är så mycket mer än bara inspelad video men med tanke på hur mycket material som faktiskt spelas in på sveriges högskolor så borde något mer hamna där. Varför gör det då inte det?

Ett argument brukar vara att allt material som produceras inte automatiskt skall publiceras i den typen av dekontextualiserade tjänster som iTunes U och Youtube U är exempel på. Filmerna saknar ett pedagogiskt sammanhang som gör att många klipp skulle te sig underliga för tittare utan koppling till kursen. Ser man då föreläsningar på dessa tjänster som ett sätt att bygga varumärke blir det naturligt att endast släppa upp sådant som kan stå för sig själv och som håller en viss kvalité, både tekniskt och pedagogiskt. Kanske kan det vara rätt tänkt. Själv föredrar jag att lägga ut det mesta och låta tittarna avgöra vad de har nytta av.

Den största anledningen till att detta inte görs mer tror jag ändå beror på att det saknas smidiga procedurer för att spela in. Vad tror du?

Kika på dessa två exempel från Stanford medan du funderar:
Don Norman: The design of future things
Grundläggande programmering

Kindle DX - Inget för seriösa studier

I våras när Amazon lanserade sin senaste e-läsare (e-reader, e-boksläsare eller vad man vill kalla det) drog man också igång ett pilotprogram på 6 universitet i USA. Jag hade inte sätt något om pilotstudien fören jag såg denna artikel från Daily Princeton. Jag har själv varit sugen på en Kindle och har sett den som en möjlig följeslagare när jag pendlar. Jag åker ett par gånger i veckan mellan Sävedalen, där jag bor, till Trollhättan där jag har min huvudsakliga arbetsplats och då skulle en Kindle underlätta vid läsning. Men baserat på vad lärare och studenter ger den för betyg vid "akademisk" läsning så är det kanske läge att vänta?:

“I hate to sound like a Luddite, but this technology is a poor excuse of an academic tool,” said Aaron Horvath ’10, a student in Civil Society and Public Policy. “It’s clunky, slow and a real pain to operate.”

“Much of my learning comes from a physical interaction with the text: bookmarks, highlights, page-tearing, sticky notes and other marks representing the importance of certain passages — not to mention margin notes, where most of my paper ideas come from and interaction with the material occurs,” he explained. “All these things have been lost, and if not lost they’re too slow to keep up with my thinking, and the ‘features’ have been rendered useless.”

Att läsa artiklar i pdf-format på laptopen är inte klockrent för ögat, men för att ytterliggare en pryl skall kvala in i min väska kräv det att den gör ett mycket bättre jobb än det som beskrivs ovan. En liten besvikelse.

OmBildning - En tankesmedja

Idag smygstartade Stefan Pålsson, Mikael Andersson, Thomas Fritz & Ingemar Svensson tankesmedjan OmBildning. Än så länge finns den bara som Facebook-grupp, men en hemsida utlovas inom kort.


Det är här kommer att bli spännande. Stefan har ett stort kontaktnät och gissningsvis kommer många att haka på och följa vad som sägs och tycks via denna nya megafon. Bland annat skriver de så här:

Den ökade användningen av IT har skapat nya arenor och fler tillfällen till lärande. Detta är en alltför undervärderad och outnyttjad resurs i skolvärlden. Internet är idag mycket mer än ett verktyg, och vi vill därför bistå lärare och beslutsfattare att bättre förstå och dra fördel av utvecklingen.

Detta gillar jag och det skall bli kul att följa. Just formuleringen "...mycket mer än ett verktyg..." ligger i linje med hur vi behöver lyfta vår förståelse av det vi just nu upplever. Alternativet till verktyg brukar vara medium. Men kombinationen av laptops, smarta telefoner och internet (med alla dess tjänster), låter sig inte beskrivas som ett nytt medium vid sidan om TV.

Men Alan Kay har myntat ett mer relevant begrepp när han skrev sin Personal Dynamic Media tillsamman med Adele Goldberg. Där de skissade på det som brukar sägas vara urprototypen till laptopen och använde begreppet Meta-medium för att beskriva dess egenskaper. Ett medium som inkluderar alla andra medier. Kanske kan detta meta-medium i händerna på våra elever leda in på nya stigar om bildning?

Lästips -Ett återkommande fenomen

Jag tycker det är intressant att höra talas om vad andra faktiskt läser så varför inte föregå med gott exempel?! Jag tänkte börja med ett boktips: Reassembling the Social: An Introduction to Actor-Network-Theory. Boken är skriven av Bruno Latour, en av de riktigt stora. Det har tagit mig ett tag att första vad han försöker få sagt i olika böcker jag läst (Science in Action, Where are the missing masses? (gratis!)) och nu senast Reassembling the Social. Aktör-nätverksteori är för mig en teori som tar hänsyn till alla sorters aktörer oavsett om de är människor, lagar, föreställningar, uppfinningar eller bakterier. Den behandlar alla aktörer symetriskt, som det heter. ANT är inte en teori om ett specifikt ämne eller område, den är som jag skulle beksriva den en världssynsteori (ontologisk) som hjälper oss att analyser och förstå hur t ex en organisation fungerar.



Men det är inte därför du skall läsa boken utan för sättet som den gör upp med gammelsociologin och några vetenskapliga arv. Första delen ägnar sig åt detta, att positionera ANT i förhållande till etablerade världssyner och visa på vad ANT har att erbjuda. Är du intresserad av hur en modern vetenskapssyn kan se ut är detta en bok för dig.

Från mina "future interests"

Vi som är med i LinCS har ombetts att beskriva våra framtida forskningsteman. Tänkte bjuda på några av mina:

Students' use of their own technologies:

In the iStown-project we study how students themselves come to “digitize” the educational settings, and activities. Our studies indicate that the ways in which these technologies are used, valued, understood and learned is different than IT introduced by educators/teachers. This also calls for an alternative methodological perspective, studying the students’ use of IT from a student perspective, e.g. focusing on how students engage in their everyday educational activities using IT, doing micro-studies of students technology use in educational settings.

IT to describe competence

In the Comanwo project we looked at how IT is used to describe and value knowledge in organizations. In past projects with industry we looked at how “competence management systems” are used to capture the competence of the workers. To be able to put such a system to work required skilled work of the persons working with these systems. This also relates to educational practices where similar systems are increasingly used, and with that similar pedagogical ideas being inscribed and incorporated with those systems.

How we understand mobile technology

Some years ago two master students and I collected data on how people deal with battery power on their mobile phones (thanks Nokia). These studies showed how people formed different understandings and that these affected how they would use, share, buy, charge their phones. It also showed a distance between how the technology actually worked and how people understood it. I would like to look further into how people understand their IT, what they use to form ways of understanding, and how this affects the use.

Instruction through and with online material

In the iDeas project we looked at the use of WIKIs to support text supervision with students some years ago. The material still have unexplored aspects, such as video recordings of how students deal with teachers comments.

Memory of use

As we use our digital devices they collect use histories (as with the web-browser, opened files, etc). Tomas and I are currently working on a paper investigating how use situations are connected through these breadcrumbs of interaction.

Grafisk profil för rörlig media.

Garanterat har den organisationen du arbetar i en grafisk profil. Alltså ett dokument som styr hur logotyp, typsnitt, färger samt andra grafiska element bör användas för att säkerställa och stärka organisationens profil. Det brukar också finnas färdiga och presentationsmallar att använda när man skall skapa presentationer till, i mitt fall, föreläsningar.

Men, finns det några grafiska riktlinjer för videomaterial? Hur skall er organisation framställas i videofilmer på Youtube eller Vimeo? Kika på detta inslag om Elin och Tiger från CNN. Efter reklamen ser ni hur de integrerar flera bildflöden, med en animerad bakgrund samt ett flöde av information i "bildfoten". Det är knappast effektivt och tydligt om var och en i en organisation skall ta fram egna sådan mallar för det videomaterial som proceras.

I och med att de vi producerar på våra datorer inte begränsar sig till mejl, text- och presentationsdokument utan också till video-material börjar det bli hög tid att också erbjuda grafiska mallar för andra medietyper än text. Samt hur de kan användas i det videoredigeringsprogram som används på din arbetsplats.

//Tomas

retro i klassrummet

Det är inte alla studenter som tar med sig laptops till klassrummet. Här är ett exempel på varför det kanske inte var så många som hade skrivmaskinen med sig förr.

Det blir också ganska tydligt att laptopen är något annat än en bärbar skrivmaskin.

/johan