Tomas pratar i Skolministeriet om Nätet och skolan.
Tomas berättar om sina studier av ungas laptoppande.
onsdag 18 november 2009
fredag 30 oktober 2009
tisdag 29 september 2009
Google squared
Lite kul halvnytt verktyg från Google är Squared, där du kan hantera sökningar i flera steg. Om du först söker tex på svenska universitet:
http://www.google.com/squared/search?q=swedish+universities
...så får du en första utsökning. Utifrån denna kan du lägga till flera sub-sökningar på varje objekt som kolumner. Du kan tex lägga till "students" som kategori. Då söker google efter denna information för varje universitet objekt.
Det är väl fortfarande lite trubbigt. Kolla tex: "swedish prime ministers"
Men man kan spara och dela sina sökningar. Och om man är den förste som söker på något helt nytt så kan man lära upp systemet, vilket då kräver lite mer jobb.
http://www.google.com/squared/search?q=swedish+universities
...så får du en första utsökning. Utifrån denna kan du lägga till flera sub-sökningar på varje objekt som kolumner. Du kan tex lägga till "students" som kategori. Då söker google efter denna information för varje universitet objekt.
Det är väl fortfarande lite trubbigt. Kolla tex: "swedish prime ministers"
Men man kan spara och dela sina sökningar. Och om man är den förste som söker på något helt nytt så kan man lära upp systemet, vilket då kräver lite mer jobb.
tisdag 15 september 2009
Det perfekta mötessystemet!
Vi besökte konferensen ECSCW09 (european conference on computer supported cooperative work) förra veckan. Här presenterades bland annat ett nytt system för att organisera möten "LivingAgendas".
Parallellt med detta så arbetar Johan, Malin Pongolini och Lars Svensson med ett datamaterial där vi studerat distansmöten. Forskning och utveckling inom detta område har länge haft bild av att det finns ett system som passar de behov man har bäst. En typ av möten, eller en typ av innehåll har sin "perfect match". Istället så lyfter vi fram fyra alternativa perspektiv på hur man väljer system för distanskommunikation i praktiken:
1) det handlar inte om EN individs val, utan snarare om en kollektiv förhandling där många bakomliggande faktorer såsom tillgång, innehåll, preferens, kunskap, osv spelar in.
2) istället för att välja så körs många system parallellt man byter inte system, man adderar ännu ett.
3) man använder samtidigt, parallellt flera system i kommunikationen, och i arbetet. Mao skapar man gemensamt en form av meta-applikationer som tillsammans utgör en passande set-up.
4) det är låga transaktionskostnader för att byta system. Med förvånadsvärd enkelthet byter man kommunikationsystem mitt i mötet. Det finns alltså mycket begränsade möjligheter att tjäna tid och resurser på att bara använda ett system.
Resultaten har presenterats på arbetskonferensen IRIS32 och vi arbetar nu vidare med materialet.
/johan
Parallellt med detta så arbetar Johan, Malin Pongolini och Lars Svensson med ett datamaterial där vi studerat distansmöten. Forskning och utveckling inom detta område har länge haft bild av att det finns ett system som passar de behov man har bäst. En typ av möten, eller en typ av innehåll har sin "perfect match". Istället så lyfter vi fram fyra alternativa perspektiv på hur man väljer system för distanskommunikation i praktiken:
1) det handlar inte om EN individs val, utan snarare om en kollektiv förhandling där många bakomliggande faktorer såsom tillgång, innehåll, preferens, kunskap, osv spelar in.
2) istället för att välja så körs många system parallellt man byter inte system, man adderar ännu ett.
3) man använder samtidigt, parallellt flera system i kommunikationen, och i arbetet. Mao skapar man gemensamt en form av meta-applikationer som tillsammans utgör en passande set-up.
4) det är låga transaktionskostnader för att byta system. Med förvånadsvärd enkelthet byter man kommunikationsystem mitt i mötet. Det finns alltså mycket begränsade möjligheter att tjäna tid och resurser på att bara använda ett system.
Resultaten har presenterats på arbetskonferensen IRIS32 och vi arbetar nu vidare med materialet.
/johan
måndag 14 september 2009
Academia 2.0 and beyond – En reflektion kring wikis
Johan och jag spenderade tisdagen på en heladagsworkshop med titeln ”Academia 2.0 and beyond – How Social Software changes research and education in academia”. En del av diskussionen rörde användningen av Wikis och bloggar i undervisningen och erfarenheter kring det och följande aspekter kom upp ::
• Web 2.0-tjänster är till sin karaktär öppna, det vet vi. Men det är inte lika självklart för studenterna varför detta är bra när det handlar om deras inlämningsuppgifter annat som de producerar i skolan för att lära sig nya saker och få betyg. Således kan man behöva lägga ganska mycket tid på att förklara fördelarna med att allt som produceras inom kursen är publikt och fördelarna för den enskilda studenten.
• Viljan att ta till sig dessa, för många nya, tjänster skiljer stort mellan olika studentgrupper. Kunskap om tekniken, hur många andra tjänste man använder, upplevd nytta av tjänsten samt intresse för teknik. Wikis är sällan något man jobbat med innan man kommer till högskolan.
• Även om en blogg eller wiki är öppen för studenterna ”kontrolleras” den av läraren. Det är en omvänd relation till andra situationer som involverar sociala media där tjänsten som sådan är ägarneutral i fårhållande till deltagarna. Facebook eller bilddagboken ägs eller kontrolleras inte av den ena eller andra användaren som i fallet med en Wiki öppnad av läraren.
Workshopen var internationell vilket visade sig i ganska olika erfarenheter när det gäller punkten om öppenhet. Det kan vara en stor omställning för grupper av studenter och som kanske framför allt rör de lite mer osäkra och de som ibland har en ytlig inställning till sitt lärande. Om man inte presterar för sitt eget lärande utan för betygen blir Wikins öppenhet ett störningsmoment. Själva öppenheten är tilltalande då den påminner om forskningens peer-review och uppmuntrar till akademisk hederlighet.
• Web 2.0-tjänster är till sin karaktär öppna, det vet vi. Men det är inte lika självklart för studenterna varför detta är bra när det handlar om deras inlämningsuppgifter annat som de producerar i skolan för att lära sig nya saker och få betyg. Således kan man behöva lägga ganska mycket tid på att förklara fördelarna med att allt som produceras inom kursen är publikt och fördelarna för den enskilda studenten.
• Viljan att ta till sig dessa, för många nya, tjänster skiljer stort mellan olika studentgrupper. Kunskap om tekniken, hur många andra tjänste man använder, upplevd nytta av tjänsten samt intresse för teknik. Wikis är sällan något man jobbat med innan man kommer till högskolan.
• Även om en blogg eller wiki är öppen för studenterna ”kontrolleras” den av läraren. Det är en omvänd relation till andra situationer som involverar sociala media där tjänsten som sådan är ägarneutral i fårhållande till deltagarna. Facebook eller bilddagboken ägs eller kontrolleras inte av den ena eller andra användaren som i fallet med en Wiki öppnad av läraren.
Således introducerar vi ett pedagogiskt medie som är lärarkontrollerat, ovant att använda samtidigt som de studenterna presterar i mediet är publikt.
Workshopen var internationell vilket visade sig i ganska olika erfarenheter när det gäller punkten om öppenhet. Det kan vara en stor omställning för grupper av studenter och som kanske framför allt rör de lite mer osäkra och de som ibland har en ytlig inställning till sitt lärande. Om man inte presterar för sitt eget lärande utan för betygen blir Wikins öppenhet ett störningsmoment. Själva öppenheten är tilltalande då den påminner om forskningens peer-review och uppmuntrar till akademisk hederlighet.
onsdag 9 september 2009
Diskriminering av studenter och av alternativa examinationsformer
I Göteborg driver studentkåren frågan om anonyma tentor aktivt. I regelsamlingen för studier vid GU så skriver man:
" om så är möjligt med hänsyn till provets karaktär skall pro-
vet anonymiseras före rättning. I sådant fall skall den rättande
läraren inte ha tillgång till studenternas identitet."
Syftet med detta är självklart att examinator inte ska ges utrymme att diskriminera vissa studenter i sina bedömningar av resultaten. Till att börja med är det helt rimligt att dessa frågor drivs, och det är också universitetets ansvar och uppgift att se till att det är studenters resultat och inte studenter som bedöms vid examination.
"Anonyma tentor" som lösning på detta problem skapar dock ett annat. Tentan kan anonymiseras för att den ser kunskap som något frikopplat från individen som producerar kunskap. Frågorna måste självklart vara av sådan karaktär att det bara finns ett rätt svar och att detta inte går att koppla till specifika erfarenheter, synsätt, tankar hos en student. Tentans kvaliteter för att mäta kunskap kan och har diskuteras, i synnerhet kan examinationsformen kritiseras som ett tillfälle för lärande i sig, men också kopplat till hur den på ett relevant sätt värderar och mäter kunskap i relation till arbetspraktiker. Om den kunskap vi är intresserade av är hur väl studenterna kan upprepa det som står i kurslitteraturen, då är tentan lämplig, och den bör absolut anonymiseras. Förutsättningen är alltså att kunskap är ett objekt, och undervisning handlar om logistiken kring detta objekt.
Det som är centralt är att vi i våra ansträngningar att inte diskriminera studenter, inte istället diskriminerar en mer utvecklad syn på kunskap, aktuella metoder för undervisning, och möjligheter till att göra högre utbildning relevant och engagerande för studenterna.
Förslag på rättssäker examination i ett sådant perspektiv efterlyses! Vi behöver alternativen.
" om så är möjligt med hänsyn till provets karaktär skall pro-
vet anonymiseras före rättning. I sådant fall skall den rättande
läraren inte ha tillgång till studenternas identitet."
Syftet med detta är självklart att examinator inte ska ges utrymme att diskriminera vissa studenter i sina bedömningar av resultaten. Till att börja med är det helt rimligt att dessa frågor drivs, och det är också universitetets ansvar och uppgift att se till att det är studenters resultat och inte studenter som bedöms vid examination.
"Anonyma tentor" som lösning på detta problem skapar dock ett annat. Tentan kan anonymiseras för att den ser kunskap som något frikopplat från individen som producerar kunskap. Frågorna måste självklart vara av sådan karaktär att det bara finns ett rätt svar och att detta inte går att koppla till specifika erfarenheter, synsätt, tankar hos en student. Tentans kvaliteter för att mäta kunskap kan och har diskuteras, i synnerhet kan examinationsformen kritiseras som ett tillfälle för lärande i sig, men också kopplat till hur den på ett relevant sätt värderar och mäter kunskap i relation till arbetspraktiker. Om den kunskap vi är intresserade av är hur väl studenterna kan upprepa det som står i kurslitteraturen, då är tentan lämplig, och den bör absolut anonymiseras. Förutsättningen är alltså att kunskap är ett objekt, och undervisning handlar om logistiken kring detta objekt.
Det som är centralt är att vi i våra ansträngningar att inte diskriminera studenter, inte istället diskriminerar en mer utvecklad syn på kunskap, aktuella metoder för undervisning, och möjligheter till att göra högre utbildning relevant och engagerande för studenterna.
Förslag på rättssäker examination i ett sådant perspektiv efterlyses! Vi behöver alternativen.
tisdag 8 september 2009
Fusk på tapeten
Aftonbladet idag:
http://www.aftonbladet.se/kultur/article5757495.ab
Diskussion om fusk och om examinationens värde. I förlängningen behöver vi diskutera mer angående hur vi värderar kunskap. Vi har pratat fusk på cafe-ikt: Hur man kan fuska.
Sitter på ECSCW-konferensen i Wien och lyssnar till föredrag om relaterade frågor:
- I utbildningar i programmering så utvecklas system för att identifiera huruvida studenterna har kopierat koden, samtidigt så handlar programmering alltmer om att låna, dela och samutveckla kod. Arbetspraktiken har alltså ett kunskapsideal som står i konflikt med det kunskapsideal som sätts som förutsättning för högskoleutbildning.
Forskning bygger på att dela, sprida, kritisera och diskutera kunskap, men i en värld där vi konkurrera om forskningsmedel, osv så finns det inbyggda konflikter kopplat till detta. Det finns alltså ideal som motverkas av en konkurrensutsatt vetenskaplig verksamhet. Inte så konstigt, men kanske inte uppenbart för alla.
http://www.aftonbladet.se/kultur/article5757495.ab
Diskussion om fusk och om examinationens värde. I förlängningen behöver vi diskutera mer angående hur vi värderar kunskap. Vi har pratat fusk på cafe-ikt: Hur man kan fuska.
Sitter på ECSCW-konferensen i Wien och lyssnar till föredrag om relaterade frågor:
- I utbildningar i programmering så utvecklas system för att identifiera huruvida studenterna har kopierat koden, samtidigt så handlar programmering alltmer om att låna, dela och samutveckla kod. Arbetspraktiken har alltså ett kunskapsideal som står i konflikt med det kunskapsideal som sätts som förutsättning för högskoleutbildning.
Forskning bygger på att dela, sprida, kritisera och diskutera kunskap, men i en värld där vi konkurrera om forskningsmedel, osv så finns det inbyggda konflikter kopplat till detta. Det finns alltså ideal som motverkas av en konkurrensutsatt vetenskaplig verksamhet. Inte så konstigt, men kanske inte uppenbart för alla.
måndag 24 augusti 2009
Mobiler och lärande
Ramlade över boken "Tools to toys" av Liz Kolb som handlar om hur man kan använda mobiler i undervisning.
Ett utdrag hittar ni på:
http://www.iste.org/source/orders/excerpts/toytul.pdf
Boken berör några av de teman kring mobil teknik som vi diskuterat i cafet under det gångna året.
"Many educators feel strongly that cell phones are not appropriate tools for the
classroom. Some consider cell phones distracting and harmful to the classroom
environment. School officials spend much time and energy developing policies and
procedures to keep cell phones out of the classroom."
Relaterat i en artikel från Inside Higher ed. om hur det på fler och fler utbildningar fokuseras på att utbilda för att konstruera, implementera och använda mobila enheter:
http://www.insidehighered.com/news/2009/08/20/iphone
Ett utdrag hittar ni på:
http://www.iste.org/source/orders/excerpts/toytul.pdf
Boken berör några av de teman kring mobil teknik som vi diskuterat i cafet under det gångna året.
"Many educators feel strongly that cell phones are not appropriate tools for the
classroom. Some consider cell phones distracting and harmful to the classroom
environment. School officials spend much time and energy developing policies and
procedures to keep cell phones out of the classroom."
Relaterat i en artikel från Inside Higher ed. om hur det på fler och fler utbildningar fokuseras på att utbilda för att konstruera, implementera och använda mobila enheter:
http://www.insidehighered.com/news/2009/08/20/iphone
måndag 10 augusti 2009
New interaction tech
Ny interaktionsteknik på SIGGRAPH
"Taktila hologram" och "kommunicera med datorn genom att skrapa med fingret" tyckte jag själv var mest spännande.
Höstplaner
Nu är sommaren äntligen slut så att man kan börja arbeta igen. Hösten:
- Tomas och jag åker på Academia 2.0 workshop i Wien och diskutera hur studenternas digitalisering av utbildning förändrar hur lärande sker, och hur undervisning måste bedrivas.
- Vi drar igång projektet "Studenters IT i högre utbildning - möjligheter och konsekvenser" på Knowledge Lab, inst. för tillämpad IT.
- Vi planerar att bedriva Cafet som en ambulerande verksamhet under hösten och besöka olika enheter på GU. Ett sätt att nå fler, och att få veta mer kring vad som sker ute på universitetet.
- Ett antal spännande disputationer inom området i höst på GU. Återkommer kring detta när det finns spikade datum.
mvh
Johan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
