Café IKT

FAS-projekt

2010-11-25T10:27:00.000+01:00

Jag fick finansiering av mitt projekt: "Kompetenshanteringssystem i användning – att hantera epistemologiska motsägelser i vardagen". Jag kommer att jobba med Lars Svensson och Ulrika Lundh Snis från högskolan väst.

Vi fick 3,6 milj.!

Doktorandtjänst i Umeå med inriktning mot 1-till-1

2010-11-25T10:25:00.000+01:00

Umeå univ. utlyser nu en doktorandtjänst med inriktning mot "en elev-en dator". Om ni får någon tid över och ville distribuera den vidare bland kollegor som ni tror skulle kunna vara intresserade så vore det toppen.

http://www8.umu.se/umu/aktuellt/arkiv/lediga_tjanster/313-1072-10.html

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, 60,0 hp

2010-11-15T09:17:00.002+01:00

Har du en utbildningsbakgrund inom pedagogik eller andra sam- hällsvetenskapliga ämnen? Eller är du kanske tekniker med en bakgrund inom datavetenskap eller systemvetenskap? Har du funderat över hur IT kan förändra människans möjligheter att lära i ett samhälle där tekniken tar allt större plats? Har du redan en tvärvetenskaplig bakgrund och känner ett behov av att förena dina kunskaper inom de olika områdena?

I så fall erbjuder påbyggnadsprogrammet Lärande, kommunikation och IT möjligheter till fördjupad kunskap om samspelet mellan människa och teknik.

Om utbildningen:

Utifrån teorier om lärande, arbetar vi i utbildningen med modeller för utveckling och design av teknologier och verktyg för lärande, såsom virtuella lärandemiljöer och utbildningsplattformar. Samspelet mellan teknologi, individ, grupp och verksamhet är centralt inom programmet. Vi studerar hur olika synsätt på lärande samverkar med informationsteknologi, arbetsformer och innehåll och hur man skapar goda förutsättningar för lärande. Undervisningen består av föreläsningar, litteraturseminarier samt problembaserade, skriftliga uppgifter individuellt eller i grupp. Efter studierna ska du ha utvecklat en kompetens kring att utveckla och analysera situationer där IT används som en resurs för lärande i ett företags- eller skolperspektiv.

http://ait.gu.se/utbildning/Program/larande__kommunikation/

Jag blir intervjuad om IT i undervisningen i P1-morgon.

2010-10-29T08:22:00.002+02:00

Här kan du höra när jag kommenterar VM i pedagogisk innovation, samt får frågor om IT i skolan alltid är bra, om uppkopplade lärare och studenter, mm.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=4139103&play=2705962&playtype=Ljudklipp

Presentationer

2010-10-07T22:55:00.003+02:00

Jag lade upp min lektorspresentation på slideshare och upptäckte att två av mina andra presentationer också fanns tillgängliga där.

Från Sverds konferens 2009

http://www.slideshare.net/ulfsan/mlearning-sverd-johan-lundin

Från mitt besök på univ. i Bergen

http://www.slideshare.net/guestbb95588/lundin-bergen-april

och då till sist lektorsföreläsningen

http://www.slideshare.net/superjohan/lektorslecture

2010-09-09T08:06:00.004+02:00

Om en vecka ska jag "ge en översikt över området IT och lärande som forskningsfält. Du skall också
placera in din egen forskning i forskningsfältet och presentera en vision för den forskning du vill bedriva." på 20 minuter. =) tajt schema verkligen. Det är ju på institutionen för tillämpad IT, så något om teknik och teknisk utveckling bör väl nämnas. Sedan några landmarks inom IT och lärande. Men huvudfokus får ju bli på de egna bidragen inom fältet, och vad jag kommer att driva för frågor i framtiden!

Kompisar i media

2010-07-23T09:53:00.002+02:00

Några roliga saker i sommarens mediabevakning:

"Mina" studenter och rekryteringar i computer sweden:

http://csjobb.idg.se/2.9741/1.327273/olika-vagar-for-nyexaminerade-systemvetare

Tobias och Linda jobbar nu i sommar med olika verksamhet i Knowledge Labbet på lindholmen.

De skrev också mycket spännande uppsatser i våras (se tidigare inlägg).

I dagens GP kan ni läsa om Kalle Appelgren (också student) som pratar om tre terminer och sommarkurser. Kalle jobbar också i labbet under sommaren. Fy på GP som inte har artikeln tillgänglig på nätet.

Sista tipset för dagen är kompisarna på företaget Image & Form som blir grundligt genomgångna av GP: http://www.gp.se/jobbstudier/1.389658-mycket-star-pa-spel

Vi hoppas kunna dra igång något samarbete under kommande år, för att utveckla forskning och utveckling kring spel och lärande i GBG.

Ha en fortsatt glad sommar.

Platser kvar på kurs i höst

2010-07-05T15:03:00.001+02:00

Jag vill rekommendera kursen "

Design för lärande med digitala redskap"

Kursen vänder sig till dig som arbetar som universitets- /högskolelärare och vill utveckla undervisning med IT. Digitala redskap medför stora möjligheter till pedagogisk utveckling inom högre utbildning.

http://www.ait.gu.se/utbildning/Kurser/TIA081_Design_for_larande_med_digitala_redskap/

Datorn rekommenderar?!

2010-06-17T14:46:00.002+02:00

"Recommender systems" kallas det som gör att du kan få hjälp med att hitta annan relevant och anknytande litteratur på tex bokus eller adlibris. När tillräckligt många använder webben tillräckligt mycket borde dessa spår bli allt mer användbara för att hjälpa dig... men iom att vi är flockdjur även på webben så tenderar vi alltmer att gå dit resten går. Hela poängen med det personifierade webdeltagandet blir ju meningslöst om drivkraften är att vara där alla andra är. På facebook blir jag nu rekommenderad olika saker och rekommendationerna blir allt knäppare. Dagens exempel:

glad sommar!

Studentdrivna diskussioner på Wave – det sociala samarbetsverktyget

2010-06-17T11:47:00.002+02:00

Den sista delen i mitt examensarbete om studentdriva diskussioner online tar upp de som sker på Googles kommunikations och samarbetsverktyg Google Wave (https://wave.google.com/). Här har många av studenterna valt att använda tjänsten som ett gemensamt anteckningsblock. En klass har valt att samla en hel kurs och dess olika föreläsningsanteckningar i en och samma wave medan en annan klass har valt att starta upp nya waves för varje föreläsning där de dessutom lagt in den aktuella föreläsningens powerpointslides redo för att lägga till egna kommentarer under varje slide. Eftersom dessa kanaler är initialt utformade för att klassen gemensamt ska samla anteckningar så har dessa betydligt högre procent av studierelaterade inlägg, närmare 65%, där de flesta inlägg berör den pågående föreläsningen i form av citat eller referenser. Några få inlägg här och var berör andra ämnen så som frågor om individuella arbeten eller förslag på litteratur. De inlägg som inte rör ämnet alls, så som skämtinlägg eller liknande togs sedan bort i waven av studenterna själva för att det ska bli en bättre struktur i de samlade anteckningarna och lättare att läsa.

Detta innebär att man kan se Google Wave-kanalerna som samarbetsverktyg där studenterna för längre anteckningar tillsammans och delar med sig av sin kunskap genom att sätta upp dessa kanaler och indirekt ha regler om vad som får förekomma och inte förekomma gör att det blir en högre andel av seriösa inlägg jämfört med andra medier.

Litteraturtips, del 2

2010-06-16T14:07:00.001+02:00

Då vi använt video både i ett av examensarbetena såväl som inom projektet så har litteratur kring video, hur man analyserar denna varit till stor hjälp. I detta inlägg presenterar vi två böcker och en artikel som varit nästintill ovärderliga i vårt arbete.

Hindmarsh & co’s bok fungerar som ett uppslagsverk kring video som etnografimetod. Boken går igenom alla steg från planering, via själva inhämtandet av video och analys av denna till hur materialet bäst presenteras. Författarna presenterar utförligt olika sätt att transkribera video, vilket är mer komplicerat än traditionella ljudtranskriptioner.

Hindmarsh, Jon – Luff, Paul – Heath, Christian, 2010. Video in Qualitative Research. London: SAGE Publications Ltd.

Jordan och Hendersons artikel har fyllt två funktioner, dels har det ramverk för interaktionsanalys som presenteras i artikeln hjälpt oss i vårt analysarbete. Dels finns mycket nyttig information kring sätt att arbeta med video och motiveringar kring videos förtjänster såväl som faktorer som bör beaktas vid arbete med video som metod.

Jordan, Brigitte – Henderson, Austin, 1995. ”Interaction Analysis: Foundations and Practice”. The Journal of the Learning Sciences Vol. 1 (4), sid 39-103.

Vårt sista tips kring video är en bok som tydligt är inriktad på videos roll i designprocessen. Boken följer processen kronologiskt och varje kapitel är inramat med ett antal fallbeskrivningar.

Buur, Jacob – Ylirisku, Salu, 2007. Designing with video. London: Springer Verlag.

Litteraturtips, del 1

2010-06-15T09:47:00.001+02:00

När vi arbetat med våra examensarbeten har vi självklart hittat och läst mycket intressant litteratur kring ämnet laptops i föreläsningsmiljö. Detta inlägg syftar till att ge några kortfattade tips kring ett axplock av det som finns att läsa i kring just laptops och liknande teknik i skolmiljö. Litteraturen som presenteras står delvis i kontrast till varandra.

Det finns flera studier som försökt mäta nyttan med laptops, och flera av dessa fokuserar på laptops som störande moment. Inte sällan är dessa studier utförda på nordamerikanska skolor och universitet. Carrie Fried menar till exempel på att ett samband föreligger mellan studenternas laptopanvändande i klassrummet och hur de presterar på kursen, där högre användande ger lägre prestationsgrad.

Fried, Carrie B, 2008. ”In-class laptop use and its effects on student learning”. Computers & Education Vol. 50 Issue 3, sid 906-914.

Mifsud och Mørch vänder sig mot begreppet ”off-task”, vilket fokuserar på de negativa aspekterna av aktiviteter som elever startar med sin IT, att de fungerar som ett störningsmoment under lektioner. Detta tänk har sin grund i att allt lärande sker i klassrumsaktiviteter som initieras av läraren. Istället vill Mifsud och Mørch kategorisera aktiviteter som antigen lärardefinierade eller studentdefinierade.

Mifsud, Louise – Mørch, Anders, 2010. ”Reconsidering off-task: a comparative study of PDA-mediated activities in four classrooms”. Journal of Computer Assisted Learning Vol. 26, sid 190-201.

Barkhuus föreslår att introduktionen av teknologi skall fokuseras på subgrupper bland studenterna och att dessa hjälpmedel skall kombineras med traditionell föreläsningsteknik, vilket skulle bemöta den heterogenitet som hon menar finns bland studenter. Genom att tvinga hela grupper använda stöd som endast ett fåtal har behov av finns risken att de som inte har behov av verktyget också förminskar nyttan hos de studenter som har behovet.

Barkhuus, Louise, 2005. ”Bring your own laptop unless you want to follow the lecture: Alternative communication in the classroom”. Proceedings of the 2005 international ACM SIGGROUP conference on Supporting Group Work, sid 140-143.

I senare inlägg kommer ytterligare litteraturtips, men då fokuserat på video som metod.

Synliggör era skärmar - designförslag 4

2010-06-14T10:21:00.005+02:00

Designförslag 4 kring laptops i klassrummet, Projicera studenternas skärmar på väggen.

Vid några av de föreläsningar som vi studerat har föreläsaren försökt få studenterna att driva parallella synkroniserade aktiviteter genom deras laptops. Där de tillsammans löser uppgifter både på projektorduken men också där studenterna följer med och lokalt på sin laptop försöker lösa uppgiften. Problemet vi ser här är att det är svårt för föreläsaren att följa och få återkoppling på hur aktiviteten fortlöper hos studenterna, fastnar studenterna är det svårt för läraren att uppfatta detta och hjälpa till eller förtydliga detta. Återkoppling av vad studenterna gör på sina laptops är även något som blir ett problem i fler situationer, tillexempel vid uppstarten av föreläsningar eller när denne introducerar parallella aktiviteter.

Ett designförslag som vi presenterat i vår uppsats som synliggör vad studenterna gör på sina laptops är att på en extra projektorduk projicera alla studenternas skärminnehåll. Syftet med detta skall självklart inte vara kontroll och reglering av vilka aktiviteter som pågår, utan skall bara ge föreläsaren en hint om vad studenterna gör på sina laptops för att kunna använda detta som återkoppling på hur de parallella aktiviteter som denne startar och driver faller ut hos studenterna. Verktyget skall inte heller ses som endast en kontrollfunktion för föreläsaren utan kan också skapa nytta för studenterna, då det kan fungera både uppmuntrande och inspirerade såväl som normgivande att se vad andra studenter gör på sina laptops. Detta då vetskapen om vad andra studenter gör på sina laptops både inspirerar och skapar normer kring vad som är en godkänd aktivitet att ägna sig åt under föreläsningen. Verktyget fungerar inspirerande då goda idéer kring hur laptopen kan användas sprids och uppmuntrande när studenten ser att andra antecknar samma saker eller löser programmeringsuppgiften på likande sätt, det blir då en bekräftelse på att individen förstår det som sägs.

Studentdrivna diskussioner på IRC – den sociala ventilen

2010-06-12T16:14:00.002+02:00

Som fortsättning på tidigare inlägg om mitt resultat av studentdrivna diskussioner online tog en del av mitt resultat upp de diskussioner som sker via chat-systemet IRC (http://sv.wikipedia.org/wiki/IRC). Även här har klasserna i min studie startat upp egna IRC-kanaler för att kunna chatta med varandra. Det har startats upp både specifika klasskanaler men även kanaler som går över årskurserna och där tidigare studenter också är deltagande. Studenterna använder ofta klasskanalerna under föreläsningstillfällena, då kommentarerna ofta berör det som sker i rummet. På IRC-kanalerna är det betydligt fler inlägg jämfört med de andra medierna, av de 1500 inläggen på en månad som undersökts berörde 19 % studierelaterade ämnen. Ofta handlar kommentarerna om den pågående föreläsningen eller läraren. De består till största del av ifrågasättanden, egna åsikter och medhållande kommentarer men även många frågor som skulle kunnat ställas till läraren, men som istället ställs till klasskamraterna. Grupparbeten och litteratur är andra ämnen som också diskuteras både under och efter skoltid, där ställer studenterna mycket frågor till varandra och har egna åsikter om ämnet.

Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att IRC-kanalerna mest används som en social ventil för studenterna att ifrågasätta uppgifter eller kursinnehåll men även för att upprätthålla den sociala kontakten med klasskamrater och studenter över årskurserna.

Designförslag kring laptops i klassrummet, del 3

2010-06-10T12:57:00.004+02:00

Designförslag 3, Delade länkar

Under föreläsningarna vi studerat hänvisar föreläsarna till webbsidor och vid några tillfällen delas uppgifter ut relaterade till material som finns att finna på nätet. I dessa fall lägger föreläsarna tid på att beskriva hur studenterna skall gå tillväga för att få åtkomst till materialet.

Vår designidé kring detta är att underlätta integreringen av webbsidor i föreläsningarna genom ett delat länkbibliotek. Verktyget är uppbyggt kring webbläsaren, där en mapp bland bokmärkena är dedikerad till kursen som studenterna läser. Mappen är tillgänglig för alla på kursen, och både lärare och studenter kan lägga till länkar (vilka sorteras efter vem som lagt in dem). Teknisk kan lösningen byggas kring insticksprogram för webbläsare där själva länkbiblioteket lagras online. Att studenterna själva kan lägga till länkar gör att det finns möjlighet för individen att dela med sig av intressant information som denne hittar även under pågående föreläsning. Verktyget kan också fungera för att förlänga föreläsningen förbi dess schemalagda slutpunkt då studenterna har möjlighet att läsa vidare när de själva önskar. Även uppstarten av föreläsningen kan effektiviseras genom omedelbar tillgång till det material som behövs.

Mer information i era Powerpoints - designförslag 2

2010-06-09T16:09:00.002+02:00

En av sakerna som blivit tydlig när vi analyserat videoinspelningarna från klassrummen är att uppmaningar att gå in på specifika webbsidor i hög grad följs. Tillsammans med att Tomas i tidigare studier visat på att studenterna i flera fall följer upp dessa spår efter föreläsningen och då fördjupar sig (Lindroth & Bergquist, Breadcrumps of Interaction), kan man genom att erbjuda vidare läsning därmed ge studenten en möjlighet att förlänga lärandesituationen och anpassa denna till sin egen vardag. Genom att designa presentationsmaterialet så det kan presentera djupare information än den föreläsaren visar på projektorduken får studenterna också uppslag till relevanta parallella aktiviteter under föreläsningen, där föreläsaren får möjlighet att i större grad styra studenternas parallella aktiviteter som de driver på sina laptops.

Varje bild eller uppslag i föreläsningspresentationen kan således i den version som lämnas ut till studenternas vara utökad med djupare information om ämnet tillsammans med länkar och referenser till relaterad extern litteratur; något som inte bara blir till användning under föreläsningen utan något som ger studenterna material att arbeta med även efter föreläsningen.

Studentdriva diskussioner på Facebook – den sociala mötesplatsen

2010-06-09T09:30:00.009+02:00

Även jag (Linda) kommer presentera delar ur mitt examensarbete som pågått under våren. Som en del av mitt resultat har jag undersökt närmare hur studenter använder sociala medier för att kommunicera studierelaterade ämnen. Jag kommer i tre inlägg framöver att beskriva vilken typ av studierelaterad diskussion som sker på Facebook, IRC och Google Wave och hur dessa skiljer sig åt.

Ett av de främsta sociala medierna för kommunikation i dagsläget är Facebook och enligt min studie använder många studenter Facebook även till att diskutera skolrelaterade ämnen med varandra både under föreläsningar och efter skoltid. Alla tre av de undersökta klasserna i min studie har på eget initiativ skapat Facebookgrupper till klassen där studenterna uppmanar varandra att ställa frågor och diskutera skolrelaterade ämnen. Enligt min statistik så under ett tvåmånadersintervall är 60 % av 86 inlägg i en av grupperna studierelaterade. De flesta studierelaterade inläggen handlade i detta sammanhang om frågor och svar kring en uppkommande tenta och pågående grupparbeten och en hel del frågor men även ifrågasättningar och medhållande inlägg kring litteraturen.

På detta sätt kan man se studenternas egna Facebookgrupper som en social mötesplats där studenterna ställer frågor, uttrycker egna åsikter och ifrågasättanden om grupparbeten, tentor och litteratur, en plats för dem att samlas oberoende av tid och rum och utanför de lärarinitierade kommunikationsplattformerna som brukar finnas i form av forum eller liknande.

Designförslag kring laptops i klassrummet

2010-06-08T16:09:00.006+02:00

Som en del av resultatet i vårt (Kalle & Tobias) examensarbete som skrivits inom ramarna för iStown projektet har vi tagit fram ett antal designförslag till ny mjukvara och användandet av existerande mjukvara för att stödja laptopanvändande i föreläsningssalar. Vi kommer att presentera dessa förslag löpande på här på bloggen.

Designförslag 1, Anteckna bättre

I det material vi analyserat ser vi hur studenter har föreläsarens presentation öppen och samtidigt antecknar i ordbehandlaren eller på papper vid sidan om sin laptop.

En möjlighet som idag redan finns i ett flertal programvaror (ex. Acrobat Reader & Förhandsvisaren på Mac) är att göra egna anteckningar i presentationsmaterial, såsom pdf filer.

Att anteckna i föreläsningsmaterialet ger möjlighet att koncentrera sina antecknar kring reflektioner. Eftersom inget av det som redan står i presentationen behöver skrivas för att ge anteckningarna ett sammanhang. Med verktyg av den typ som diskuteras här blir även anteckningarna en del av presentationen och behöver inte sparas separat och kopplas ihop senare.

Verktygen kan även användas för att kommentera artiklar och annat skrivet material som distribueras i pdf-format, såsom artiklar, vilka är vanligt förekommande på många utbildningar.

Synkrona och asynkrona verktyg och dess olika syften

2010-05-05T16:36:00.003+02:00

Okej nu kommer ett lite längre inlägg igen, men vad sjutton!

http://chronicle.com/blogPost/Tools-for-SynchronousA/22902/

Jag hittade en artikel om olika synkrona och asynkrona online-verktyg som skulle kunna användas vid högre utbildning. Hon nämner en del synkrona verktyg som videokonferenser och liknande men menar vidare på att detta oftast är kostsamt och bandbreddskrävande både för lärare och studenter. Hon nämner också ICQ som ett "old school"-verktyg för gruppkonversationer. Detta kan jämföras med vad jag undersöker i min studie om onlinediskussioner i högre utbildningen där jag istället tagit med chat-verktyget IRC vilket används hyffsat flitigt bland studenterna på IT-universitetet i Göteborg. För jag tror hennes poäng med att nämna ICQ var att även om det är en gammal teknik som många anser utdöd så tjänar det fortfarande ett syfte, många studenter på IT-universitetet har t.ex. startat upp egna klasskanaler för att diskutera med varandra, framförallt sker dessa diskussioner under föreläsningstillfällena enligt min datainsamling, där man kommenterar vad som sägs, ställer frågor till varandra, skickar länkar och inte minst för ”small talk”.

Detta till skillnad från de asynkrona verktygen som hon nämner, t.ex facebook-grupper vilket jag också valt att undersöka närmare och hon berättar så som även jag bevittnat att det finns olika klass-grupper där man kan ställa frågor och prata om utbildningen med sina klasskamrater men som jag har märkt sker dessa inlägg snarare efter skoltid, när man sitter hemma och har några funderingar om tentor, litteratur, tider eller liknande.

Det sista intressanta hon tar upp är hennes totala diss mot google wave i slutet. Google wave är nämligen det sista verktygen jag valt att undersöka, och visserligen håller jag med om att dess nuvarande utvecklignsfas är lite under kritik, men enligt mina erfarenheter och datainsamling fungerar waven ändå otroligt bra, främst vid grupparbeten och mindre diskussioner.

Detta ger oss tre olika användningsområden av tjänsterna jag undersöker - under föreläsnings-chatten, efter föreläsnings-diskussionen och för kollaborativt arbete där alla tre tjänar olika syften.

2010-04-29T09:57:00.002+02:00

Fortsättning på föregående inlägg:

Idén testades som sagt under två föreläsningstillfällen. Vid båda tillfällena gjordes endast ett fåtal inlägg. Vid första tillfället togs inlägget upp av föreläsaren och vävdes in i föreläsningen, något som inte skedde vid det andra tillfället. Nästan alla studenter som använde laptop gick med i gruppen, men väldigt få skrev alltså inlägg.

Föreläsarens tankar kring verktyget

Vi intervjuade även föreläsaren kring dennes tankar om experimentet. Föreläsaren är positivt inställd till testandet och verktyg för att inkludera studenterna i föreläsningen i högre grad. Gillar idén som testats, men menar att den skulle behöva omarbetas.

Eftersom det inte sker i flöde var det svårt att hålla konstant koll på verktyget. Projiceringen hamnade i perifera synfältet, kanske hade blivit bättre med en extra laptop bredvid den ordinarie (som används för presentation). Upplever det inte som svårt att baka in komplexa frågor och saker i sin föreläsning.

Tror att det är lättare att ställa en skriftlig fråga än en verbal, men fick inga bevis för detta under de två föreläsningarna där verktyget provades. Föreläsaren pekar på att diskussionen kunnat se annorlunda ut om inte han själv sett vad som skrivits. Den hade då kunnat få mer metakaraktär. Menar vidare att det är viktigt att uppmuntra studenter till att bli delaktiga i verktyget.

Våra tankar kring experimentet

Eftersom en föreläsning rör sig framåt är blir tidsaspekten en utmaning vid utformning av sådana verktyg. Det lämpar sig bra för frågor av mer generell karaktär som inte är direkt knutna till någon punkt i föreläsningen. Föreläsaren kan då välja att ta upp frågan vid ett tillfälle då den passar.

Studenter har även möjlighet att ställa en mer komplex fråga som underbyggs av ett citat eller en del av en text, vilket vi såg vid ett av testningstillfällena. En fråga som kan vara svår att ställa muntligt, både för att den kräver eftertanke hos frågeställaren men samtidigt kan vara svår att svara på utan samma mått av eftertanke.

Ett alternativt sätt att använda denna typ av verktyg, som föreläsaren nämner och som vi diskuterat, är att göra verktyg endast åtkomligt för studenter. Dels kan studenter då efterfråga förklaringar eller förtydliganden från sina studiekamrater. Men en större förhoppning är om verktyget kan bidra till fler verbala frågor. Genom att skriva sin fråga, och se hur andra ”gillar” den kan bidra till att det upplevs som en intressant och relevant fråga, vilket kan leda till att man ”vågar” ställa den.

Att få studenter skrev inlägg behöver inte nödvändigtvis betyda att idén inte fungerar, men pekar samtidigt på den största svårigheten; att få igång användning och diskussion.

Designfas inledd

2010-04-28T09:05:00.003+02:00

Som en del i utvecklingsprojektet som Kalle presenterade i ett tidigare inlägg ska vi även designa och testa idéer för att stödja studenters IT användning, och kunna utnyttja den som resurs.

Den första testning vi gjort behandlade ett frågeverktyg. Grundidén var ett verktyg för att kunna ställa frågor, kommentera frågor och ”gilla” varandras frågor. Att kunna ”gilla” varandras frågor skulle ge frågan större relevans. Verktyget ska vara synligt för läraren så denne har möjlighet att väva in frågorna i föreläsningen och på så sätt öka dialogen mellan föreläsare och studenter.

För att kunna testa idén utan att skapa specifik programvara från grunden använde vi oss av Facebook. Vi skapade en grupp där vi tog bort all funktionalitet förutom loggen, där man kan posta inlägg, länkar och kommentera och gilla dessa. För att föreläsaren enkelt skulle kunna ta del i vad som sägs riggades en extra dator kopplad till en projektor som projicerade loggen på en vägg.

Idén testades under två föreläsningstillfällen, för dig som är nyfiken på utfallet och vår analys av denna så kommer du kunna läsa det här inom en snar framtid

Linda, Kalle, Tobias & iSTOWN

2010-04-27T06:52:00.008+02:00

Vi är tre studenter som läser vårat sista år på Systemvetenskap och nu skriver våra examensarbeten. Tobias och jag (Kalle) tittar i vårt examensarbete på hur studenter använder sina laptops under föreläsningar och utifrån det vill vi komma med några designförslag på hur studenternas laptop kan användas som ett verktyg på föreläsningar. Linda skriver sin uppsats kring hur sociala medier används både under men också före och efter föreläsningstillfällena.

Genom våra examensarbete har vi blivit delaktiga i ett utvecklingsprojekt som heter "Studenters egen IT i högre utbildning – möjligheter och konsekvenser" (iSTOWN), där både Tomas och Johan är medlemmar. Projektet är ett utvecklingsprojekt inom PIL som löper på institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs Universitet. Målet för projektet är bland annat att studera och beskriva pedagogiska möjligheter och konsekvenser av studenters IT användning i undervisningssituationer. Men också att presentera metoder för hur studenternas IT skall kunna användas som en resurs. Samt hur ge ett antal förslag på hur man som lärare, institution och lärosäte kan hantera negativa konsekvenser.

Projektet är uppdelat i en undersökande del och en utvecklingsinriktad del. Där vi i den första delen har videofilmat ett antal föreläsningar (se bilden på hur vi filmat) men också intervjuat studenter från de aktuella klasserna kring hur de ser på sitt laptopanvändande i skolvärlden. Materialet har sedan analyserats vid ett antal videosittningar där vi plockat ut ett antal olika händelser i klassrummet som kan vara intressanta för att förstå studenternas interaktion med laptopen.

En av videosittningarna hade vi tillsammans med nätverket för analys av interaktion och lärande (NAIL) där vi fick många goda tankar och idéer kring de klipp vi visade som har hjälp oss mycket i hur vi skall förstå klippen. Vi pratade bland annat om hur studenterna hanterar sin synlighet gentemot föreläsaren, de närmaste klasskamraterna och gentemot hela klassen. Hur det påverkar uppstartsfasen i föreläsningen och att den stör den återkoppling som föreläsaren får på att den etablerat uppmärksamhet. Men också hur laptopen påverkar hur man förhåller sig till de normsystem som är relevanta under föreläsningar. Vi pratade även kring hur laptopen blir ett objekt att diskutera kring och hur man hanterar parallella aktiviteter. Som hur man upprätthåller, eller försöker avsluta, en samtidig diskussion med bordsgrannen samtidigt som man har en fortsatt uppmärksamhet på föreläsaren. Hur turtagningen i parsamtal blir mycket starkare och mer eller mindre tvingar en att besvara frågor, samt hur vissa studenter orienterar sig för att undvika att få frågor.

Vi är nu inne i den utvecklingsinriktade delen av projektet och har bland annat börjat prova designlösningar skarpt på föreläsningar. Vi återkommer med fler inlägg kring utvecklingen i projektet...

/Kalle

Google Wave, hypen som dog?

2010-04-26T21:53:00.004+02:00

Det här med Google Wave, vad hände där egentligen? Jag har själv tillgång till ett tjugotal "waves" som startades upp allihop någongång i höstas när jag fick mitt konto, alla var pepp, det kändes som att det var något stort i luften! Det började med att det var jättekul att se någon skriva bokstav för bokstav direkt i fönstret och sjukt kul att redigera varandras inlägg (bara för att jävlas!) och vi startade upp olika waves och bjöd in så många som möjligt, men sen då? Ingen av de wavesen jag är delaktig i har varit aktiva på flera månader. Jag får det allmänna intrycket att Google Wave är för rörigt? Eller att det helt enkelt är så att användningsområdet inte är sådär brett och revolutionerande som man trodde. Det är ju inget chatverktyg direkt, eftersom det snabbt blir för långa waves som tar lång tid att ladda och att scrolla igenom och för att inte tala om att försöka hitta inläggen som någon lagt in i mitten någonstans! Man tröttnar ganska snart och återgår till msn eller liknande tjänster. Det är heller ingen social mötesplats, för även om man öppnar upp sin wave för allmänheten och publicerar någonstans i hopp om att hitta andra människor som är villiga att diskutera ett specifikt ämne tillsammans så finns det alltid idioter som förstör, wave är barnsligt lätt att förstöra om man vill, eftersom det faktum att man kan redigera andras inlägg, ta bort andras inlägg och börjar man sedan spamma meddelanden blir det omöjligt att hitta någon sorts struktur. Det känns som att waves enda användningsområde passar sig för slutna grupper med lågt antal deltagare som ska arbeta tillsammans under en kort period, för att sedan låta waven dö ut när arbetet är avslutat. Grupparbeten i skolan har fungerat bra och jag kan tänka mig att det fungerar lika bra för olika projekt i arbetslivet. Sedan har jag vänner som berättat att tjänsten tydligen passar sig utmärkt till rollspel där man diskuterar och spelar tillsammans under ett tag och på så sätt utnyttjar tjänsten. Så absolut, det är ju jättebra att man kan ha ett sådan grupp-diskussions-verktyg, men hypen gjorde ju att man blev en aning besviken, revolutionen var väl kanske inte riktigt här än. Men det kanske finns potential? Det kanske dyker upp fler användningsområden, nytt tänkande och påhittiga lösningar? Sen är ju frågan om det hänger på användarna att vara påhittiga eller på google att rätta till, förbättra eller förändra tjänsten till det bättre. Vi får se..

/Linda

David Crystal arbetar på att krossa myten om att SMSande förstör språket

2010-04-16T11:09:00.003+02:00

Från "It's Only a Theory S01E02" från BBC 4

David Crystal förslår att textmeddelanden är bra för det engelska språket. Han diskuterar myterna kring SMSande:

- det är ungdomar som skriver SMS

- att ungdomar använder massa förkortningar när dom skriver SMS

- att de förkortningar som används är nya, och skapade av ungdomar

- pga användandet av förkortningar blir ungdomar sämre på att stava och hantera språket

- detta leder till att ungdomar blir sämre på att skriva

http://www.youtube.com/watch?v=v7WSzxQ0nX4

Tipstack till Ylva Hård af Segerstad

/johan

Rapport från UR

2010-04-14T08:46:00.002+02:00

Besökte UR igår och pratade om URs framtid och relation till högskolan. Spännande att höra UR och försöka förstå vad de vill vara, och hur de vill positionera sig i framtiden. Det verkar som att det finns mycket goda idéer och lust att utveckla.

Dock var det väl tveksamt hur många frågetecken som vi från högskolevärlden kunde räta ut. Från vår sida var det nog rätt så spretig iom att vi representerade lite olika traditioner i förhållningssättet till lärande och IT. Intressant, men kanske inte så sammanhållet.

Jag fick väl delvis gehör för en satsning på utbildning i att vara student, från ett studentperspektiv. En kompromisslös inriktning som sätter sig i studentens position i relation till högskoleutbildning skulle kunna vara användbart och spännande.

Utöver detta försökte jag pusha för satsning på 1-till-1 i både grund- och högskola, samt att nyttja och sprida den mediekompetens som UR sitter på.

Hoppas det blir fler möten!

johan

UR och relationen till högskolan

2010-04-03T21:16:00.002+02:00

Om ett par veckor ska jag och prata framtid tillsammans med UR och lite andra insatta (mer insatta än jag är i alla fall).

Alla idéer kring vad URs roll i relation till högskolan kan vara är varmt välkomna. Det slog mig att forskare syns rätt mycket i TV, och att det blir alltmer underhållningsprogram som blandar in forskare (boston tea party till exempel). UR behöver ju göra något annat än det, men vad?

/johan

Motstånd mot att använda IT?!

2010-04-01T19:30:00.002+02:00

Även här på SITE så diskuteras, och presenteras hur man ska bemöta vissa lärares motstånd mot att integrera IT i sin undervisning. Det verkar dock, precis som hemma, att den största utmaningen är att skapa en vilja att kontinuerligt utveckla sin kompetens och sin undervisning. De lärare som gör detta, hittar verktyg, information, och utbildningar för att ta in IT, de som inte arbetar utvecklingsinriktat, de bromsar också vad gäller IT.

Bristen på vilja att utvecklas i sin undervisning är inte en fråga om att använda IT eller inte, och behöver därmed bemötas med andra verktyg och argument. Jag har, med något undantag, aldrig träffat en lärare som arbetar utvecklingsinriktat, progressivt och innovativt med sin undervisning, men inte klarar att använda teknik för att stödja denna utveckling.

FLIP-cameras

2010-04-01T18:32:00.002+02:00

Mycket snack på SITE 2010 om flip-cameras. Poängen är att se till hela arbetsflödet för en person (i detta fallet lärare) som vill dela video med andra (i det här fallet elever). Flip-kamerorna gör ju det lite enklare att ladda ner och dela videos med andra, och det verkar vara väldigt attraktivt för denna gruppen.

Det som kanske är intressant är att det centrala som diskuteras inte är hi-fi video. (bra kameror, ljus, klippning), mao inte snygga produktioner, utan snarare möjligheten att enkelt kunna spela in och dela med andra.

Verktyg för att göra noteringar i video

2010-04-01T18:24:00.002+02:00

Såg precis en presentation med Peter Rich från Brigham Young Univ. Peter har gått igenom ett stort antal online och offline verktyg för att annotera video. I presentationen gick han igenom Vast, Video Notes, MediaNotes, Videopapers, DIVER, Transana, iTUnes (applikationer), Vital, VAT, Videopapers, Viddler, VideoAnt, IRIS (onlinebaserade). Artikeln hittar ni på:

Download (.pdf).

mvh

Johan

Tempen på på Amerikansk lärarutbildning och IT

2010-03-30T18:25:00.000+02:00

Nu är Tomas, Johan och Lars Svensson på plats på SITE. Society for Information Technology and Teacher Education ser jag som en konferens som framför allt riktar sig till praktiker snarare än forskare. Det innebär att artiklarna som presenteras ofta bygger på små studier av ett fenomen, ofta kopplat till den egna undervisningen. Det gör att det som presenteras har ett tillämpat anslag snarare än teoretiskt.

Det gör att man får rapporter om vad som händer just nu, inte vad som hände för två år sedan som, som annars är vanligt inom forskningen. Att besöka konferensen blir på ett sätt att ta tempen på vart IT och lärande-området befinner sig just nu. Vi fortsätter att rapportera under veckan.

1-till-1-retorik

2010-02-26T11:01:00.002+01:00

Egen dator kan öka spelandet!

Innehållet i ETCas artikel pekar på hur 1-till-1 projekt kan få positiva effekter för elevers lärande. Det verkar vara så att datorn blir en resurs för att utföra arbetet som elev, snarare än att den är en katalysator för lärande. Detta är en intressant förändring i hur vi förstår datorns roll, och berättigande i skolan.

Valet av titel är också rätt intressant. Den signalerar dels hur det finns en attityd till spelande som tärande i relation till lärande, vilket ju självklart är dumheter. Och dels drar den slutsatser som inte är kopplade till själva studien. Å andra sidan kan man ju säga att slutsatsen är ganska vag - datorn KAN öka spelandet. Tur att inte studien tittar på vad som skulle kunna hända, utan vad som i praktiken händer när elever och lärare får laptops.

Inspiration för nya sätt att se på lärande

2010-02-05T12:06:00.003+01:00

Ibland kör jag fast. Fastnar i gamla tankar och hjulspår. Ser inte skogen för alla träden. Ja ni fattar?! För att komma ur en sådan cirkel har vi alla våra olika små trixs och metoder. För mig fungerar nästan alltid en bok eller artikel. Just nu läser jag om Meyrowitz "No sence of place" inför en artikel som jag och Johan skriver. Men lika ofta surfar jag till TED.com och lyssnar på någon av de inspirerande talarna som finns där och som nästan aldrig lämnar en oberörd. Inte sällan går jag tillbaks till arbetet med ny inspiration, lite fuktigare ögon eller med ett leende på läpparna.

En av dem som återkommer när jag behöver inspiration kring lärande är Mike Wesch. I denna presentation från Youtube och National Geographic sammanfattar Mike och refererar till det han tidigare gjort. Han gör saker på sina kurser som får mina trevande försök, att förändra min undervisning, att framstå som triviala.

När jag tittar på Wesch dyker ofta begreppet Ununiversity upp i huvudet. Ni vet, som en vändning på unconference-begreppet eller unEducation som ser bättre ut i skrift. Tidskriften Wired var inne något liknande redan 1993. Andra organisationer är inne på samma sak är 21st century schools eller det svenska Tänk Om. Jag skulle behöva fler källor till sådant som kan inspirera till att tänka nytt kring universitetsutbildning. Jag upplever lite väl ofta, att vi precis som Ken Robinson pratar om, inte lyckas ta till vara på den kreativitet som finns hos de flesta individer. Har ni några förslag på hur man kan gå till väga?

Konferens om Framtidens e-lärande

2010-01-26T09:54:00.002+01:00

Den 10 mars skall jag prata på konferensen Framtidens E-lärande som anordnas av VKF. Det skall bli intressant att se och höra hur läget ser ut på högskolorna ser ut just nu och hur man ser på framtiden. Andra som kommer närvara är Elza Dunkels och Stefan Hrastinski.

Under veckorna fram till konferensen kommer jag här på bloggen diskutera mig fram till exakt vad jag skall ta upp. Förhoppningsvis kommer jag få input från er läsare på vad som skulle vara intressanta ämnen, men som sagt, mer om ämnet i nästa inlägg.

Föreläsningar via Bambuser?

2010-01-19T14:16:00.003+01:00

Jag läste precis att Yle inlett ett samarbete med Bambuser för att sända en sorts live-TV. Avtalet är på prov men det skall bli intressant att se hur de kommer använda bambuser. Jag har själv experimenterat (mitt konto) och kopplat den till Facebook så att filmerna automatiskt länkas dit. Även om det nästan uteslutande har blivit små vardagsbetraktelser på mina barn så har just tankarna kring hur man skulle kunna använda det som ett pedagogiskt verktyg utvecklats (kollegan Jonas Landgren har ju kommit en bit längre i sin "tankar").

Så för att utveckla det förra inlägget, kanske skulle Bambuser kunna vara det smidiga verktyg som gör att inspelade lärmaterial läggs ut för allmän beskådan? För föreläsningar räcker det inte med en mobiltelefon, men för enklare kortare filmer. För den mer traditionella föreläsningen räcker det med en enklare videokamera, en lång usb-kabel till föreläsarens laptop samt en extern mikrofon för att få ett något bättre ljud. På så sätt kan kameran placeras en bit bak, få med slidsen samt att den direkt utan något mankemang finns tillgänglig på nätet. Allt för under 5000 kr. Pröva någon?

Universitet på iTunes U och Youtube U?

2010-01-19T10:12:00.001+01:00

Det är snart ett år sedan jag senast kikade igenom dessa tjänster efter svenska universitet och högskolor. På U-fronten inte inte ett nytt skulle man kunna sammanfatta det. Ingen av de jag undersökt lade regelbundet ut föreläsningar på det sätt som Stanford gör. Flera har informations- och rekryteringsfilmer. Andra saknar helt konton…

Kanske hade jag fel när jag trodde att nästa steg i utveckligen av det flexibla lärandet var att tillgängliggöra inspelat material via öppna kanaler? Jag inser att nätpedagogik är så mycket mer än bara inspelad video men med tanke på hur mycket material som faktiskt spelas in på sveriges högskolor så borde något mer hamna där. Varför gör det då inte det?

Ett argument brukar vara att allt material som produceras inte automatiskt skall publiceras i den typen av dekontextualiserade tjänster som iTunes U och Youtube U är exempel på. Filmerna saknar ett pedagogiskt sammanhang som gör att många klipp skulle te sig underliga för tittare utan koppling till kursen. Ser man då föreläsningar på dessa tjänster som ett sätt att bygga varumärke blir det naturligt att endast släppa upp sådant som kan stå för sig själv och som håller en viss kvalité, både tekniskt och pedagogiskt. Kanske kan det vara rätt tänkt. Själv föredrar jag att lägga ut det mesta och låta tittarna avgöra vad de har nytta av.

Den största anledningen till att detta inte görs mer tror jag ändå beror på att det saknas smidiga procedurer för att spela in. Vad tror du?

Kika på dessa två exempel från Stanford medan du funderar:
Don Norman: The design of future things
Grundläggande programmering

Kindle DX - Inget för seriösa studier

2010-01-14T11:56:00.005+01:00

I våras när Amazon lanserade sin senaste e-läsare (e-reader, e-boksläsare eller vad man vill kalla det) drog man också igång ett pilotprogram på 6 universitet i USA. Jag hade inte sätt något om pilotstudien fören jag såg denna artikel från Daily Princeton. Jag har själv varit sugen på en Kindle och har sett den som en möjlig följeslagare när jag pendlar. Jag åker ett par gånger i veckan mellan Sävedalen, där jag bor, till Trollhättan där jag har min huvudsakliga arbetsplats och då skulle en Kindle underlätta vid läsning. Men baserat på vad lärare och studenter ger den för betyg vid "akademisk" läsning så är det kanske läge att vänta?:

“I hate to sound like a Luddite, but this technology is a poor excuse of an academic tool,” said Aaron Horvath ’10, a student in Civil Society and Public Policy. “It’s clunky, slow and a real pain to operate.”

“Much of my learning comes from a physical interaction with the text: bookmarks, highlights, page-tearing, sticky notes and other marks representing the importance of certain passages — not to mention margin notes, where most of my paper ideas come from and interaction with the material occurs,” he explained. “All these things have been lost, and if not lost they’re too slow to keep up with my thinking, and the ‘features’ have been rendered useless.”

Att läsa artiklar i pdf-format på laptopen är inte klockrent för ögat, men för att ytterliggare en pryl skall kvala in i min väska kräv det att den gör ett mycket bättre jobb än det som beskrivs ovan. En liten besvikelse.

OmBildning - En tankesmedja

2010-01-13T21:40:00.005+01:00

Idag smygstartade Stefan Pålsson, Mikael Andersson, Thomas Fritz & Ingemar Svensson tankesmedjan OmBildning. Än så länge finns den bara som Facebook-grupp, men en hemsida utlovas inom kort.

Det är här kommer att bli spännande. Stefan har ett stort kontaktnät och gissningsvis kommer många att haka på och följa vad som sägs och tycks via denna nya megafon. Bland annat skriver de så här:

Den ökade användningen av IT har skapat nya arenor och fler tillfällen till lärande. Detta är en alltför undervärderad och outnyttjad resurs i skolvärlden. Internet är idag mycket mer än ett verktyg, och vi vill därför bistå lärare och beslutsfattare att bättre förstå och dra fördel av utvecklingen.

Detta gillar jag och det skall bli kul att följa. Just formuleringen "...mycket mer än ett verktyg..." ligger i linje med hur vi behöver lyfta vår förståelse av det vi just nu upplever. Alternativet till verktyg brukar vara medium. Men kombinationen av laptops, smarta telefoner och internet (med alla dess tjänster), låter sig inte beskrivas som ett nytt medium vid sidan om TV.

Men Alan Kay har myntat ett mer relevant begrepp när han skrev sin Personal Dynamic Media tillsamman med Adele Goldberg. Där de skissade på det som brukar sägas vara urprototypen till laptopen och använde begreppet Meta-medium för att beskriva dess egenskaper. Ett medium som inkluderar alla andra medier. Kanske kan detta meta-medium i händerna på våra elever leda in på nya stigar om bildning?

Lästips -Ett återkommande fenomen

2010-01-11T07:25:00.003+01:00

Jag tycker det är intressant att höra talas om vad andra faktiskt läser så varför inte föregå med gott exempel?! Jag tänkte börja med ett boktips: Reassembling the Social: An Introduction to Actor-Network-Theory. Boken är skriven av Bruno Latour, en av de riktigt stora. Det har tagit mig ett tag att första vad han försöker få sagt i olika böcker jag läst (Science in Action, Where are the missing masses? (gratis!)) och nu senast Reassembling the Social. Aktör-nätverksteori är för mig en teori som tar hänsyn till alla sorters aktörer oavsett om de är människor, lagar, föreställningar, uppfinningar eller bakterier. Den behandlar alla aktörer symetriskt, som det heter. ANT är inte en teori om ett specifikt ämne eller område, den är som jag skulle beksriva den en världssynsteori (ontologisk) som hjälper oss att analyser och förstå hur t ex en organisation fungerar.

Men det är inte därför du skall läsa boken utan för sättet som den gör upp med gammelsociologin och några vetenskapliga arv. Första delen ägnar sig åt detta, att positionera ANT i förhållande till etablerade världssyner och visa på vad ANT har att erbjuda. Är du intresserad av hur en modern vetenskapssyn kan se ut är detta en bok för dig.

Från mina "future interests"

2010-01-08T09:41:00.002+01:00

Vi som är med i LinCS har ombetts att beskriva våra framtida forskningsteman. Tänkte bjuda på några av mina:

Students' use of their own technologies:

In the iStown-project we study how students themselves come to “digitize” the educational settings, and activities. Our studies indicate that the ways in which these technologies are used, valued, understood and learned is different than IT introduced by educators/teachers. This also calls for an alternative methodological perspective, studying the students’ use of IT from a student perspective, e.g. focusing on how students engage in their everyday educational activities using IT, doing micro-studies of students technology use in educational settings.

IT to describe competence

In the Comanwo project we looked at how IT is used to describe and value knowledge in organizations. In past projects with industry we looked at how “competence management systems” are used to capture the competence of the workers. To be able to put such a system to work required skilled work of the persons working with these systems. This also relates to educational practices where similar systems are increasingly used, and with that similar pedagogical ideas being inscribed and incorporated with those systems.

How we understand mobile technology

Some years ago two master students and I collected data on how people deal with battery power on their mobile phones (thanks Nokia). These studies showed how people formed different understandings and that these affected how they would use, share, buy, charge their phones. It also showed a distance between how the technology actually worked and how people understood it. I would like to look further into how people understand their IT, what they use to form ways of understanding, and how this affects the use.

Instruction through and with online material

In the iDeas project we looked at the use of WIKIs to support text supervision with students some years ago. The material still have unexplored aspects, such as video recordings of how students deal with teachers comments.

Memory of use

As we use our digital devices they collect use histories (as with the web-browser, opened files, etc). Tomas and I are currently working on a paper investigating how use situations are connected through these breadcrumbs of interaction.

Grafisk profil för rörlig media.

2009-12-22T10:59:00.003+01:00

Garanterat har den organisationen du arbetar i en grafisk profil. Alltså ett dokument som styr hur logotyp, typsnitt, färger samt andra grafiska element bör användas för att säkerställa och stärka organisationens profil. Det brukar också finnas färdiga och presentationsmallar att använda när man skall skapa presentationer till, i mitt fall, föreläsningar.

Men, finns det några grafiska riktlinjer för videomaterial? Hur skall er organisation framställas i videofilmer på Youtube eller Vimeo? Kika på detta inslag om Elin och Tiger från CNN. Efter reklamen ser ni hur de integrerar flera bildflöden, med en animerad bakgrund samt ett flöde av information i "bildfoten". Det är knappast effektivt och tydligt om var och en i en organisation skall ta fram egna sådan mallar för det videomaterial som proceras.

I och med att de vi producerar på våra datorer inte begränsar sig till mejl, text- och presentationsdokument utan också till video-material börjar det bli hög tid att också erbjuda grafiska mallar för andra medietyper än text. Samt hur de kan användas i det videoredigeringsprogram som används på din arbetsplats.

//Tomas

retro i klassrummet

2009-12-13T19:46:00.002+01:00

Det är inte alla studenter som tar med sig laptops till klassrummet. Här är ett exempel på varför det kanske inte var så många som hade skrivmaskinen med sig förr.

Det blir också ganska tydligt att laptopen är något annat än en bärbar skrivmaskin.

/johan

Tomas i radio

2009-11-18T14:12:00.001+01:00

Tomas pratar i Skolministeriet om Nätet och skolan.

Tomas berättar om sina studier av ungas laptoppande.

Bloggar om M-learning

2009-10-30T11:48:00.001+01:00

Johan pratade i STHLM på SVERDs höstkonferens om M-learning.

Lars-Göran Hedström bloggar om Johan.

Google squared

2009-09-29T10:38:00.001+02:00

Lite kul halvnytt verktyg från Google är Squared, där du kan hantera sökningar i flera steg. Om du först söker tex på svenska universitet:
http://www.google.com/squared/search?q=swedish+universities

...så får du en första utsökning. Utifrån denna kan du lägga till flera sub-sökningar på varje objekt som kolumner. Du kan tex lägga till "students" som kategori. Då söker google efter denna information för varje universitet objekt.

Det är väl fortfarande lite trubbigt. Kolla tex: "swedish prime ministers"

Men man kan spara och dela sina sökningar. Och om man är den förste som söker på något helt nytt så kan man lära upp systemet, vilket då kräver lite mer jobb.

Det perfekta mötessystemet!

2009-09-15T11:58:00.001+02:00

Vi besökte konferensen ECSCW09 (european conference on computer supported cooperative work) förra veckan. Här presenterades bland annat ett nytt system för att organisera möten "LivingAgendas".

Parallellt med detta så arbetar Johan, Malin Pongolini och Lars Svensson med ett datamaterial där vi studerat distansmöten. Forskning och utveckling inom detta område har länge haft bild av att det finns ett system som passar de behov man har bäst. En typ av möten, eller en typ av innehåll har sin "perfect match". Istället så lyfter vi fram fyra alternativa perspektiv på hur man väljer system för distanskommunikation i praktiken:
1) det handlar inte om EN individs val, utan snarare om en kollektiv förhandling där många bakomliggande faktorer såsom tillgång, innehåll, preferens, kunskap, osv spelar in.
2) istället för att välja så körs många system parallellt man byter inte system, man adderar ännu ett.
3) man använder samtidigt, parallellt flera system i kommunikationen, och i arbetet. Mao skapar man gemensamt en form av meta-applikationer som tillsammans utgör en passande set-up.
4) det är låga transaktionskostnader för att byta system. Med förvånadsvärd enkelthet byter man kommunikationsystem mitt i mötet. Det finns alltså mycket begränsade möjligheter att tjäna tid och resurser på att bara använda ett system.

Resultaten har presenterats på arbetskonferensen IRIS32 och vi arbetar nu vidare med materialet.

/johan

Academia 2.0 and beyond – En reflektion kring wikis

2009-09-14T12:47:00.000+02:00

Johan och jag spenderade tisdagen på en heladagsworkshop med titeln ”Academia 2.0 and beyond – How Social Software changes research and education in academia”. En del av diskussionen rörde användningen av Wikis och bloggar i undervisningen och erfarenheter kring det och följande aspekter kom upp ::

• Web 2.0-tjänster är till sin karaktär öppna, det vet vi. Men det är inte lika självklart för studenterna varför detta är bra när det handlar om deras inlämningsuppgifter annat som de producerar i skolan för att lära sig nya saker och få betyg. Således kan man behöva lägga ganska mycket tid på att förklara fördelarna med att allt som produceras inom kursen är publikt och fördelarna för den enskilda studenten.
• Viljan att ta till sig dessa, för många nya, tjänster skiljer stort mellan olika studentgrupper. Kunskap om tekniken, hur många andra tjänste man använder, upplevd nytta av tjänsten samt intresse för teknik. Wikis är sällan något man jobbat med innan man kommer till högskolan.
• Även om en blogg eller wiki är öppen för studenterna ”kontrolleras” den av läraren. Det är en omvänd relation till andra situationer som involverar sociala media där tjänsten som sådan är ägarneutral i fårhållande till deltagarna. Facebook eller bilddagboken ägs eller kontrolleras inte av den ena eller andra användaren som i fallet med en Wiki öppnad av läraren.

Således introducerar vi ett pedagogiskt medie som är lärarkontrollerat, ovant att använda samtidigt som de studenterna presterar i mediet är publikt.

Workshopen var internationell vilket visade sig i ganska olika erfarenheter när det gäller punkten om öppenhet. Det kan vara en stor omställning för grupper av studenter och som kanske framför allt rör de lite mer osäkra och de som ibland har en ytlig inställning till sitt lärande. Om man inte presterar för sitt eget lärande utan för betygen blir Wikins öppenhet ett störningsmoment. Själva öppenheten är tilltalande då den påminner om forskningens peer-review och uppmuntrar till akademisk hederlighet.

Diskriminering av studenter och av alternativa examinationsformer

2009-09-09T11:43:00.001+02:00

I Göteborg driver studentkåren frågan om anonyma tentor aktivt. I regelsamlingen för studier vid GU så skriver man:
" om så är möjligt med hänsyn till provets karaktär skall pro-
vet anonymiseras före rättning. I sådant fall skall den rättande
läraren inte ha tillgång till studenternas identitet."

Syftet med detta är självklart att examinator inte ska ges utrymme att diskriminera vissa studenter i sina bedömningar av resultaten. Till att börja med är det helt rimligt att dessa frågor drivs, och det är också universitetets ansvar och uppgift att se till att det är studenters resultat och inte studenter som bedöms vid examination.

"Anonyma tentor" som lösning på detta problem skapar dock ett annat. Tentan kan anonymiseras för att den ser kunskap som något frikopplat från individen som producerar kunskap. Frågorna måste självklart vara av sådan karaktär att det bara finns ett rätt svar och att detta inte går att koppla till specifika erfarenheter, synsätt, tankar hos en student. Tentans kvaliteter för att mäta kunskap kan och har diskuteras, i synnerhet kan examinationsformen kritiseras som ett tillfälle för lärande i sig, men också kopplat till hur den på ett relevant sätt värderar och mäter kunskap i relation till arbetspraktiker. Om den kunskap vi är intresserade av är hur väl studenterna kan upprepa det som står i kurslitteraturen, då är tentan lämplig, och den bör absolut anonymiseras. Förutsättningen är alltså att kunskap är ett objekt, och undervisning handlar om logistiken kring detta objekt.

Det som är centralt är att vi i våra ansträngningar att inte diskriminera studenter, inte istället diskriminerar en mer utvecklad syn på kunskap, aktuella metoder för undervisning, och möjligheter till att göra högre utbildning relevant och engagerande för studenterna.

Förslag på rättssäker examination i ett sådant perspektiv efterlyses! Vi behöver alternativen.

Fusk på tapeten

2009-09-08T16:05:00.001+02:00

Aftonbladet idag:
http://www.aftonbladet.se/kultur/article5757495.ab

Diskussion om fusk och om examinationens värde. I förlängningen behöver vi diskutera mer angående hur vi värderar kunskap. Vi har pratat fusk på cafe-ikt: Hur man kan fuska.

Sitter på ECSCW-konferensen i Wien och lyssnar till föredrag om relaterade frågor:
- I utbildningar i programmering så utvecklas system för att identifiera huruvida studenterna har kopierat koden, samtidigt så handlar programmering alltmer om att låna, dela och samutveckla kod. Arbetspraktiken har alltså ett kunskapsideal som står i konflikt med det kunskapsideal som sätts som förutsättning för högskoleutbildning.

Forskning bygger på att dela, sprida, kritisera och diskutera kunskap, men i en värld där vi konkurrera om forskningsmedel, osv så finns det inbyggda konflikter kopplat till detta. Det finns alltså ideal som motverkas av en konkurrensutsatt vetenskaplig verksamhet. Inte så konstigt, men kanske inte uppenbart för alla.

Mobiler och lärande

2009-08-24T13:10:00.002+02:00

Ramlade över boken "Tools to toys" av Liz Kolb som handlar om hur man kan använda mobiler i undervisning.

Ett utdrag hittar ni på:
http://www.iste.org/source/orders/excerpts/toytul.pdf

Boken berör några av de teman kring mobil teknik som vi diskuterat i cafet under det gångna året.
"Many educators feel strongly that cell phones are not appropriate tools for the
classroom. Some consider cell phones distracting and harmful to the classroom
environment. School officials spend much time and energy developing policies and
procedures to keep cell phones out of the classroom."

Relaterat i en artikel från Inside Higher ed. om hur det på fler och fler utbildningar fokuseras på att utbilda för att konstruera, implementera och använda mobila enheter:
http://www.insidehighered.com/news/2009/08/20/iphone

New interaction tech

2009-08-10T15:43:00.004+02:00

Ny interaktionsteknik på SIGGRAPH

http://www.technologyreview.com/blog/editors/23940/

"Taktila hologram" och "kommunicera med datorn genom att skrapa med fingret" tyckte jag själv var mest spännande.

tipstack Erik Stolterman: http://twitter.com/estolter

Höstplaner

2009-08-10T15:31:00.002+02:00

Nu är sommaren äntligen slut så att man kan börja arbeta igen. Hösten:

- Tomas och jag åker på Academia 2.0 workshop i Wien och diskutera hur studenternas digitalisering av utbildning förändrar hur lärande sker, och hur undervisning måste bedrivas.

- Vi drar igång projektet "Studenters IT i högre utbildning - möjligheter och konsekvenser" på Knowledge Lab, inst. för tillämpad IT.

- Vi planerar att bedriva Cafet som en ambulerande verksamhet under hösten och besöka olika enheter på GU. Ett sätt att nå fler, och att få veta mer kring vad som sker ute på universitetet.

- Ett antal spännande disputationer inom området i höst på GU. Återkommer kring detta när det finns spikade datum.

mvh

Johan

sommar och IT

2009-07-06T08:36:00.001+02:00

Nu är det sommarlov för Tomas och Johan, så det blir kanske lite snålt med inlägg här på bloggen.

Inlägget i GU Journalen är nu publicerat

Både Tomas och jag är inblandade i ett arbete kring 1-till-1, alltså klasser där alla elever har en laptop. Vi fick finansiering för att undersöka hur studenternas digitalisering av utbildningen på universitetet, vilket ju är en ganska lik situation. På några utbildningar vid GU har alla studenter laptop (eller e-book). Kanske är det så att studenterna på univ. tenderar att använda fler verktyg, och att spela in mer.

Johan

Eldsjälarnas tid är förbi

2009-06-08T08:56:00.001+02:00

En reflektion som kom upp under Café IKTs avslutande träff var laptopens roll som verksamhetsförändrare. Diskussionen handlade om hur laptopen och dess användning ifrågasätter rådande ordning och ställer t ex kunskapsbegreppet på sin spets. Om ett sådant ifrågasättande stannade i klassrummet och endast gällde de direkt kunskapsrelaterade och lärrelaterade aktiviteterna skulle den enskilde läraren kunna hantera denna förändring. Men när förändringarna är av den art att de berör skolan som organisation utifrån flera perspektiv som sträcker sig långt utanför det enskilda klassrummet, handlar det inte om att de enskilda lärarna måste kompetensutbilda sig och lära sig gilla IT. Det räcker inte.

Jag hade tyvärr inte möjlighet att besöka Framtidens Lärande, men följde konferensen via Twitter. Den analys jag gjorde av inläggen där var att, ja, IT och laptops i skolan är bra, de som var där var överens och informationsteknologins lovord sjöngs långt in på natten. Jag tolkar det som att de första slaget är vunnet. Förståelsen för IT som kunskapsbildare börjar sakta sprida sig även till andra grupper än eldsjälarna.

De rapporter och berättelser som vi sett hittills kring en-till-en handlar, enligt min bedömning, många gånger om just eldsjälar som drivit igenom det som försök i begränsad skala. Vi har, vilket är naturligt, sett få projekt i större skala, där det har blivit en naturlig del av verksamheten. Det ser jag som en naturlig första fas som nu går mot sitt slut. Eller som rättare sagt behöver avslutas. Om inte den, av eldsjälar kastade handsken, tas upp av de som har makten att omfördela medel och designa framtidens lärosäte, finns en risk att eldsjälarna stångar sina pannor blodiga i sin förändringssträvan.

I diskussionen på Café IKT pratade vi om kommunförvaltning, politiker och kommunalförbund som sitter på den formella makten att förändra. Som exempel kan vi ta Göteborgsregionens kommunalförbund, GR som samordnar inköp av läromedel för 550 skolor. Under 2007 köptes det in läromedel för 44 miljoner kr genom GR. En strategisk växling där dessa 44 miljoner förs över från analoga- till digitala läromedel skulle vara ett sätt att närma sig visionerna som målades upp på Framtiden Lärande.

//Tomas

En till en - Reflektioner från terminsfinalen

2009-05-26T15:21:00.002+02:00

Café IKT den 20:e maj avslutades med en session där vi lyfte upp intressanta och viktiga aspekter rörande en till en. Efter det strukturerade jag dem under tre rubriker som kommer publiceras här som tre inlägg: Den förändrade studentrollen, Verksamhetsförändring och den förändrade lärarrollen.

Vad den förändrade elev/studentrollen kan innebära ser vi bland annat i studier och rapporter om ungas nätanvändning. Men kopplat till en lärandesituation och en kontinuerlig användning av laptops som ett pedagogiskt verktyg är effekterna lite mer diffusa. När bärbara dessutom används ända från första klass till master-nivå på universitetet så ter sig förändringarna oöverblickbara.

När barn lär sig skriva via tangentbord, kommer vi då se en ny grupp elever med begränsningar i sin spatiala förmåga som inledningsvis har svårare att hitta till tangenterna?

Vad som händer med elever som går från ett en-till-en högstadium till en gymnasieskola utan laptops, vilket kommer att vara en realitet för vissa.

Desto högre upp i utbildningssystemet en elev kommer desto viktigare blir den skrivna texten. Samtidigt ökar berättandet med bilder i samhället och å inom lingvistik pratar om ett vidgat textbegrepp med syfte på olika medieformer. Hur kommer högskolan ställa sig till rapportering, berättande och examination genom andra former än text?

I arbetslivet har man länge pratat om baksidan med att alltid vara nåbar. Nu kan lärarna alltid nå eleverna. Ett tentaresultat kan publiceras en fredagkväll och en fråga till läraren behöver inte vänta tills på måndag, dessutom finns läraren på Facebook. Hur hanterar man studenternas nåbarhetsstress?

Tankar från dagens lite längre café

2009-05-20T12:04:00.002+02:00

Dagens lite längre cafe handlade om laptopen i skola och högskola.

Martin Tallvid pratade om multitasking, och lärares oro för att den nya tekniken lockar till att göra annat.
Tomas Lindroth berättade om sina studier av studenters hantering av laptopen i högskolan.

Tomas intresserar sig för hur man hanterar laptopen i dessa delade, semi-publika miljöer, samt hur man som student hanterar själva laptopen. Martin pratade mer om hur datorn spelar en roll i de pedaogiska aktiviteterna, och för elevernas lärande.

Intressant!

Café IKT den 20 maj kl 11:00

2009-05-11T14:44:00.003+02:00

Café IKT bjuder in till samtal: Ropen skalla, laptops till alla

Det finns inga digitala infödingar och således inga elever eller studenter som redan har svaren på hur IT skall användas i skolan. Det vi ser idag, så som Facebook, Twitter, Youtube och andra sociala medier, är så pass nytt att ingen vuxit upp med dem och än mindre vet hur de bör användas för ett kvalitativt lärande. Således finns det många frågor kring hur satsningarna på bärbara datorer i skolan och på universitetet förändrar förutsättningarna för lärande och kunskapsutveckling.

Den 20 maj, 11:00-14:00 träffas vi för att lyssna, äta lunch och samtala kring ”en till en” eller en dator per elev. Ett tillfälle för nyfikna, kritiska och redan frälsta att under avslappnade former prata och diskutera.

Datum: 20 maj 2009
Tid: 11 - 14
Plats : Pedagogen, Hus A, Plan 3, PIL-enheten

Program:
11:00 - Vi hälsar välkomna
11:15 - Martin Tallvid & Tomas Lindroth ger två perspektiv på en till en
12:00 - Lunch (gemensam lunch)
13:00 - Café-samtal kring bärbara datorer i skolan
14:00 - Avslutning

Martin Tallvid är doktorand vid Tillämpad IT vid IT-fakulteten. Hans forskning syftar till att försöka verifiera sambandet mellan skolutveckling och IT med särskilt fokus på Internetanvändning. Martin har under en längre tid studerat användning av bärbara datorer i Falkenbergs skolor. Läs mer om det i GP och Computer Sweden.

Tomas Lindroth är doktorand vid IT-fakulteten och adjunkt på Högskolan Väst. Under flera år har han studerat det dagliga bruket av laptops vid IT-universitetet i Göteborg. Tomas fokuserar på vad som karakteriserar laptoping utifrån ett brukarperspektiv. Läs mer i en artikel publicerad på Nordic CHI

Unga och Multitasking

2009-05-06T15:47:00.002+02:00

Det finns de som hävdar att de som är unga idag kan hantera flera typer av interaktion samtidigt, att det rent av förändrar hur bra vi tänker. De hävdar att dessutom att de gör de bättre än tidigare generationer tack vara att de vuxit upp med tekniker som mobiltelefon och sms, dator och chatt, mp3-spelare och musik.

Jag tolkar det som ett traditionellt SCOT-perspektiv där de menar att i samspelet mellan teknik och människa så formas både människan och vår förståelse av tekniken. Således menar man då att den teknik, de tjänster och användningen och socialiseringen kring detta har format användarna på ett sådant sätt att de kan, på ett bättre sätt, hantera flera parallella interaktioner.

Jag vet inte om det är så, men jag tvivlar. Jag har genom etnografiska studier undersökt studenters IT-användning under ett antal år och ännu inte sett detta. Låt mig utveckla.

Varje gång när jag som forskare går in i en ny miljö och tittar på hur en specifik praktik fungerar så fascineras jag av hur aktiviteterna ser ut och hänger ihop. Chocken av det nya överväldigar en och skapar en fascination för detaljer och det komplexa samspel som knyter ihop det den studerade situationen till en fungerande praktik. Jag anar att det ligger till på ett liknande sätt när man säger att dagens ungdomar är bättre på att hantera många samtidiga interaktioner.

De lyssnar på musik via mobilen eller iPoden samtidigt som de chattar, för att i nästa sekund Alt+Tabba över till Word och fortsätta skriva på den där essän som måste blir klar. Strax där efter dräller det in en Tweet med en länk som personen i fråga följer. Samtidigt småpratar de med de andra studenterna som sitter runt omkring bordet. Är detta multitasking? Skiljer det sig fråntidigare generationers beteende?

Nej, jag anser inte det. Om vi rensar bort datorn från beskrivningen ovan och i stället lägger till lite hårspray, axelvaddar och kanske en synth-tofs så skiljer sig bilden väldigt lite från studenter som pluggade på 80-talet. Den största skillnaden är att kommunikationen då inte var dator-medierad utan skedde mellan personerna vid bordet och, att musiken genererades av blandband och en free-style.

Det liknar snarare en fascination över en praktik som vi också hittar oss Orr eller Chaiklin & Lave, en praktik som kan uppfattas som komplex och multitaskande av den som tittar på, men inte av dem som utför dem. Växlandet mellan fönster, chattandet och lyssnandet ser inte jag som multitasking eller som mer komplext än att byta från en bok till en annan eller växla mellan att skriva och läsa.

Därmed inte sagt att det inte är någon skillnad eller att tekniken inte spelar en roll och skapar en ny situation som ställer andra krav på deltagarna. Det är annorlunda, men inte mer parallellt eller komplext. Det formar också våra hjärnor, de gör vår livsmiljö, varken vi vill det eller inte.

Ropen skalla, Laptops till alla

2009-05-04T15:26:00.003+02:00

Under det de senaste året har det varit många artiklar i svensk dagspress om IT-hjälpmedel i skolan. Det har rört smart-boards, LMS men kanske framför allt bärbara datorer och det som brukar kallas ”en till en” eller en dator per elev. I korthet bygger det på att skolan tillhandahåller en bärbar dator samt programvara till varje elev i en klass. Det bygger också på att miljön, pedagogiken och anpassas till denna förändring. Det finns flera orsaker till varför man anser att detta är positivt:

Tillgång: Att minska den digitala klyftan återkommer i argumentationen. Då handlar det om att ge dem som inte har tillgång till en bärbar dator hemma möjlighet att bekanta sig med det digitala materialet.

Kritiskt förhållningssätt: Att ge eleverna en digital allmänbildning som innebär att lära sig att nyttja nätet för lärande och att kritiskt kunna förhålla sig till den information man hittar.

Information: Laptopen blir också ett fönster mot all den information som finns på nätet. Pogo Pedagog och annat som många har växt upp med står sig inte längre mot de filmer och tjänster som finns på nätet.

Lärande: Med programvaror anpassad för matematik, biologi etc kan man stödja elevens lärande på ett bättre sätt en förut. Med vanliga ordbehandlingsprogram, chatt och blogg stödjer man också läs och skrivande.

Relevans: Inspirerade elever har lätt för att lära och med den bärbara datorn som hjälpmedel kan man lyfta in aktuella händelser och i klassrummet samt lyfta ut klassrummet till aktuella händelser. Således bidrar laptopen till att göra undervisningen relevant.

Mobil: Eleverna har tillgång till sina informationsresurser både i skolan och hemma och allt därimellan. Således kan laptopen följa eleven och stödja henne där det blir relevant, inte där det går.

Kommunikation: Elever, lärare och andra intressenter kan kommunicera på de villkor och tider som passar dem bäst. Kanske är det den kommunikativa biten av laptopen som starkast delar förespråkare och mer kritiska? Just chat ses ofta som en risk till störning i klassrummet.

Modern: Jämförelser har gjorts mellan pennan och laptopen. Att vi ifrågasätter inte pennans roll i undervisningen och att idag borde datorn vara lika självklar. Man anser att det är viktigt att inte komma efter.

Samarbete: Kommunikation är en del av detta men just samarbete och stödja detta är något som laptopen med relaterade nättjänster är bra på. E-post, chat, blogg, microblogg, Skype osv. sätter också en av utbildningssystemets grundbult på spel, att alla skall examineras individuellt.

Alla dessa punkter innehåller sådant som brukas lyfta fram och som i sig är positiva aspekter av att införa bärbara datorer. Det visar också på en ganska oreflekterad syn, något som vi kommer återkomma till. Detta och mycket annat kommer vi att diskutera på nästa Café IKT den 20 maj kl 11:00-14:00.

PS. Punkterna ovan är bland annat baserade på dessa länkar som jag lagt upp på Diigo

IT är inte ett nödvändigt ont

2009-04-29T10:09:00.003+02:00

Detta är en debattartikel till GU-journalens fria ord.

-----------
”Är det okej om jag spelar in din föreläsning?” frågade en student mig för något år sedan. Jag sa att han gärna fick spela in, och han tog fram sin mp3-spelare.

Detta skulle senare visa sig vara början på en distanskurs arrangerad av studenterna själva. En av deltagarna var på plats vid de få obligatoriska tillfällena men befann sig under resten av tiden på varmare breddgrader. Att studenten inte deltog på ”vanligt sätt” i kursen märktes inte på hans prestationer. Genom egna inspelningar, föreläsningspresentationer, instruktioner och material som jag producerar till kursen i digital form, fick han tillgång till dessa resurser i utbildningen. Studenterna arbetade med versionhanteringssystem för gemensamma arbetsuppgifter, delade digitala kalendrar och genomförde sina gruppsessioner via nätbaserade mötesverktyg. Det som gjorde att jag ens förhörde mig om hur det låg till var, förutom att jag inte träffade honom på föreläsningarna, att alla texter från studenten var skrivna med ett tangentbord utan åäö – han satt alltså med största sannolikhet utomlands och skrev.

Vart vill jag nu komma med den här historien? Den hjälper mig att vrida fokus från läraren till lärandet, och från IT i undervisningen till IT som verktyg för studenternas arbete. I dessa studenters värld är föreläsningen, och andra av mig organiserade aktiviteter, en del i ett större kunskapssammanhang där datorn och nätet spelar viktiga roller. Utvecklingsarbete kring pedagogik och IT tenderar att intressera sig omotiverat mycket för skolans och lärarnas digitala förutsättningar. För tio år sedan äskades pengar för att få datorer till utbildningarna, men nu när studenterna håller på att digitalisera varje aktivitet på universitetet står vi i stort sett handfallna. Eller handfallna kanske är fel ord, vi engagerar oss i hur studenternas IT-användning leder till plagiat, okoncentration, mobbning och fusk, men inte hur den förändrar och utvecklar förutsättningarna för lärande. Är det så att när vi tappade makten över digitaliseringen blev den ett problem?

Tar vi studentperspektivet i IT-frågan blir knappast nya e-postservrar, Urkund, centralisering av databaser, LADOK eller kanske videokonferens huvudteman. De centrala frågorna rör snarare hur studentens personliga uppsättning digitala verktyg integreras tekniskt och pedagogiskt i utbildning. Hur upprätthålls kontakter med medstudenter, lärare och handledare? Hur hanterar och systematiseras de digitala resurser man bygger upp under sin utbildning. Hur får vi tillgång till, delar och utvecklar digitalt material, individuellt och tillsammans med andra? Det är rimligt att anta att nya kompetenser blir relevanta i sammanhang där datorn och nätet spelar så stor roll. Vi som arbetar med IT på universitetet måste lyfta blicken från ”våra” system och intressera oss för vilka verktyg studenterna använder i sin utbildning. Som lärare behöver vi inte längre fundera på om, och i så fall på vilket sätt, IT bör spela en roll för studenterna i de kurser vi arbetar med. Under tiden vi funderade på detta har studenterna digitaliserat snart varje del sina studier. Nog måste frågan kring IT och pedagogik på Göteborgs universitet landa i något mer än GUL? Det krävs ett grundläggande strategiskt arbete för att möta studenternas användande av digitala teknologier samt de konsekvenser och möjligheter detta har för utbildning i allmänhet.

Johan Lundin, samordnade vid PIL-enheten

På Distans?

2009-04-20T11:57:00.002+02:00

Johan skrev en kommentar på det förra inlägget som jag tyckte var intressant. Vad menar vi med distans? Vad är det som sker på distans?

När vi läser tidningen på nätet ligger skillnaden i att vi möter innehållet medierat via datorn, skärmen och webben snarare än vi papper. Det påverkar, men determinerar inte, var vi konsumerar våra nyheter. Vi kan fortfarande läsa tidningen vid frukostbordet eller vid fikat på jobbet och mötet med tidningen upplevs inte som om det sker på distans. Vår ”distans” till redaktionen i Stockholm är fortfarande den samma, om inte kortare, tack vare webbens interaktiva möjligheter.

Med nät och distansutbildning blir det dock skillnad. Vår interaktion blir dock medierad via ett annat medium även i detta fall. Men utgångspunkten är det campusbaserade mötet som sker öga mot öga i ett klassrum. Det är i jämförelse med det mötet som nätutbildning sker på distans, snarare än var kommunikationen sker. Vi möter våra lärare och klasskamrater datormedierat snarare än fysiskt.

Så medans distansen till Aftonbladet kan sägas minska i och med att den datormedieras så ökar den för utbildning, om man nu skall generalisera lite. Frågan är då om vi lyckats minska denna distans med de nya verktyg och undervisningsformer som kommit de senaste 10 åren? Jag tänker på allt från bättre videokonferens, chatt i form av Instant Messaging, bättre forum och LMS till bloggar, Facebook, Youtube och Google Docs.

Vi ses på onsdag!

//Tomas

Nätbaserad utbildning över 10 år - Café IKT 22 april

2009-04-07T16:03:00.001+02:00

Nätbaserad distansutbildning var ett förhållandevis nytt fenomen när jag började undervisa i början på 2000-talet. På Högskolan Väst (dåvarande HTU) drev då Lars Svensson ett 3-årigt program genom videokonferens mot olika lärcentra. Sedan dess har det hänt en del. Lärcentermodellen har i de flesta fall bytts mot rena nätutbildningar. Vi har nyttjat en rad olika tekniker för att nå ut till våra studenter: videokonferens (via brygga till lärcentra), strömmande media (MS Producer) och videomöten (Marratech). Vi har lärt oss vilken roll inspelade föreläsningar kan spela i en kurs, hur diskussionsforum kan användas och när grupparbeten fungerar.

Samtidigt uppfattar vi att många upplever distans och nätbaserad utbildning som tidskrävande och svårt. Det beror till viss del på undermålig utrustning och dåliga rutiner vid inspelning av föreläsningsmaterial. Men kanske också på bristande feedback på, om det man gör, är bra eller dåligt. Historiskt har också genomströmningen varit sämre än på campuskurser, en viktig trend som på senare tid dock brutits.

När man läser texter kring nätbaserat lärande visar det sig också svårt att lära av andra då de stödsystem (LMS), den pedagogik man använder samt kursers innehåll och upplägg skiljer så pass mycket åt att det blir svårt att jämföra erfarenheter. Men på Café IKT har vi inte det problemet, här kan vi samtala.

Problemen och svårigheterna till trots uppfattar många nätbaserat lärande som berikande och stimulerande. Men kanske det saknas en bild av hur vi driver våra distans och nätbaserade kurser idag. Därför tar nästa Café IKT upp vad vi har lärt oss sedan vi började och vart hän vi tror att det är på väg och de trender vi ser.

Facebook istället för Web of Science?

2009-04-06T08:38:00.001+02:00

Ett alternativ till web of science?
---
Changes in your ranks:

#3 best scientist (gained 12 places)
#5 most adventurous (lost 2 places)
#6 best father (potential) (lost 2 places)
#6 funniest (gained 2 places)
#7 coolest (gained 6 places)
---

Med Facebooks "compare people" kan du rangordna dina vänner och kollegor. Kanske kan vara ett alternativ till publikationsjämförelser?

Har du testat dig, för internetberoende?

2009-03-29T14:44:00.004+02:00

Inte? I så fall kan du göra det på Netaddiction. Det är Lisa Irenius på DN som i en krönika reflekterar över webbens för och nackdelar. Läsvärt. Men kika också på Mattias Klangs inlägg som går mer på djupet.

Twitter istället för 2:a världskriget

2009-03-28T21:26:00.003+01:00

Hos Pelle Pedagog läser jag att Svenska Dagbladet skriver om Storbritanniens planer på att uppdatera läroplanen för låg och mellanstadiet. Svd citerar The Guardien:

– Datakunskaper och hur man använder tangentbordet blir lika viktigt som att skriva för hand. Traditionella böcker och skrivna texter tonas ner till förmån för webbaserad undervisning, säger John Bangs på det brittiska lärarfacket till The Guardian.

Det låter som ett berömvärt initiativ! Det skulle vara intressant att veta hur man genomför det i praktiken. Jag antar att eleverna behöver tillgång till datorer på något sätt för att kunna ta till sig detta. Hur är det med datortillgången på svenska låg och mellanstadier? Det andra som slår mig är hur påtagligt nätet förändrar vissa saker och.

Publiceras eller pulvriseras i Web of Science

2009-03-27T09:46:00.003+01:00

Enligt tidskriften Forska som ges ut av VR köpte VR själva in verktyget Web of Science 2004. Jag skall inte påstå att det var startskottet men det var ändå en tydlig markering för ranking baserat på citeringsindex och publikationsstrategier, det som brukar kallas för bibliometri, i Sverige. Sedan dess har det förekommit artiklar i Forska samt SULF:s medlemstidning Universitetsläraren regelbundet. Artikel i Forska, artiklar från SULF 1, 2, 3.

Bibliometri kan ses som ett sätt att utvärdera forskningskvalité och dess impact alltså dess inflytande på annan forskning. Rankingen av t ex en enskild forskare eller lärosäte baseras på hur många artiklar som publicerats, i vilka tidsskrifter samt hur många som citerar de aktuella artiklarna. Ju fler artiklar och citeringar desto högre ranking. För en genomgång av de olika begrepp som är aktuella kika gärna på Högskolebiblioteket i Jönköpings genomgång eller på Mittuniversitetets FAQ kring bibliometri. För djupare diskussion och en fingervisning om vart vi är på väg se HSV:s Resurser för Citeringar som ”…är en uppföljning av Resursutredningens förslag till modell för resultatbaserad omfördelning.”

Detta har aktualiserats då Vetenskapsrådet den 18 februari fick i uppdrag av regeringen att ” att redovisa underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citering m.m”. Med vetenskapsrådets tidigare upphandling av Web of Science i medvetandet är det självklart vad de kommer komma fram till. Således kan vi med största sannolikhet se fram emot resurstilldelning baserat på någon av de databaser som finns tillgängliga för vetenskaplig ranking.

Ranking är alltid en het potatis och det finns, som i de flesta system, orättvisor inbyggda. Publiceringstraditionen inom samhällskunskap och humaniora gör till exempel att dessa är underrepresenterade i databasernas material och att amerikanska och anglosaxiska tidsskrifter är överrepresenterade. Det finns även andra problem. T ex så finns inte böcker med vilket enligt mig är en stor brist om man vill undersöka Impact då böcker läses av många fler än artiklar, eller?

Samtidigt som det är lätt att vara kritisk mot detta system så håller jag med Sverker Lindblad och Mats Cavallin (Universitetsläraren 2006) om att svenska universitet och högskolor måste utveckla strategier kring hur man skall förhålla sig till dessa databaser. De finns där och kommer inte försvinna.

I bloggosfären har det inte skrivits jättemycket men nedan länkar jag till några inlägg i debatten: Forskningspolitik, MyMarkup, Ting och Tankar, Copyriot, Kåre Bremers blogg, Det perfekta tomrummet, Nätkulturer.

Kika gärna vidare på länkarna ovan, bilda dig en uppfattning, och fundera kring hur du vill att detta skall fungera. I september skall VR:s rapport vara klar, fram till dess går det att påverka…

//Tomas

Design för lärande med digitala redskap

2009-03-25T08:32:00.004+01:00

Jag passar på att göra reklam för en kurs som jag varit inblandad i att få till stånd: Design för lärande med digitala redskap

Kursen syftar till att ge kunskaper för att analysera och designa IT-stödda aktiviteter med pedagogiskt syfte i högskole- och universitetssammanhang. Kursen belyser frågeställningar kring hur digitala redskap kan användas för att stödja och förändra sådana aktiviteter inom ramen för olika modeller för undervisning, kommunikation och samarbete i högre utbildning. Kursen behandlar frågor avseende design av lärsituationer, aktiviteter, förutsättningar och stöd för lärande på flera nivåer och de inbördes relationerna mellan dessa i olika studiekulturer och undervisningsupplägg (distans, flexibelt, campusförlagt). Kursen rör också frågor om studenters
digitala kompetenser och IT-användning i relation till undervisningen.

Kursen vänder sig i första hand till lärare vid högskolan, men också lärare som brottas med liknande frågor i grundskolan är välkomna. Mer information får du av patrik.lilja(a)ituniv.se

Hur många timmar får du för en kurs?

2009-03-24T16:34:00.004+01:00

Hur många timmar får du för en 7,5 hp? Det beror givetvis på hur kursen är klassad samt hur din högskola/fakultet väljer att fördela timmar. Men framför allt, vad gör du med dem dessa timmar?

Idag börjar en kurs där vi räknar med att examinera 32 studenter vilket gör att jag som examinator har fått 205 timmar att röra mig med. Vi är två personer som undervisar på kursen, jag har 135 timmar och den andra läraren har 70. Av detta görs följande:

Två parallella seminarieserier (en med vardera lärare) där föreläsaren först går igenom texterna likt en föreläsning och där studenterna sedan läser och deltar på seminarier. Seminarieserierna tar upp det digitala medieämnets historik och framväxt. Till det kommer en stor portion diskussion, användning och meningsskapande kring sociala medier så som bloggar, Spotify, Facebook, Twitter, iTunes U osv.
Det skrivs en essä som bland annat utstår en doubble-blind-peer-review studenterna emellan. Essän examineras genom att jag träffar varje student enskilt och går igenom deras essä öga-mot-öga.
Kursen har också en form av hemtenta där studenterna får en hemtentafråga som skall vara svarad på och inskickad inför varje seminarium, har man inte skickat in sitt svar är det bättre att man stannar hemma och läser. Studenternas svar ligger sedan till grund för diskutionerna.

Vi kryddar lite med någon gästföreläsare. Således är det en väldigt traditionell kurs som bygger på läsande och seminarier i första hand. Kursen har gått ett par gånger och upplevs som arbetsam men intressant och för generellt sätt "höga poäng" i utväderingar. Ändå frågar jag mig, är det så här som jag skall spendera dessa 205 timmar? Har du ett liknande exempel som du vill dela med dig av? Hör av dig så ordnar vi så att det kommer upp på bloggen!

Nolan Bushnell (ataris grundare) har idéer om en ny skola

2009-03-23T14:51:00.001+01:00

Nu finns presentationen från konferensen gamebased learning uppe på nätet

Jag kollade in Nolan Bushnells (som grundade atari, som var startskottet på hela datorspelsindustrin).

Nolan säger att: klassrummet (kateder från vilken det pratas) borde förbjudas, de fungerar inte längre, barn och ungdomar är vana vid en helt annan kvalitet om det handlar om att vara åhörare. Det räcker inte med talking-heads, en en-till-många idé är inte hållbar längre. För var skolan cool, man längtade efter att börja i skolan, nu är det inte riktigt så.

Grundförståelsen av skolan verkar delvis bygga på att barn och ungdomar ska matas med kunskap, vilket är kanske lite otippat. Mycket av dataspelsvärlden bygger ju på att lösningen inte redan finns, utan att det är ett kontinuerligt utforskande. Sen kan man ju diskutera hans lösningar. Men det finns en del annat att spinna vidare på:

- Studenter är lika beroende av feedback som vi lärare är. Om ingen lägger märke till vad vi skulle vår motivation förändras radikalt.

- Klassrummet är en homogeniserare. Visste vi kanske iofs, men är inte dataspel det också? Är inte all populärkultur det?

- Han pekar på möjligheter kring datorn som ett sätt att kunna skapa på nya sätt i skolan: fokus på musik och konst, filmskapande, manuella färdigheter, nytt skrivande, och direkt feedback.

Se själv och bilda en uppfattning.

JCAL: Social Software, Web 2.0 and Learning

2009-03-23T11:46:00.002+01:00

Tänkte passa på att tipsa om Journal of Computer Assisted Learning och temanummret om "Social Software, Web 2.0 and Learning" som är gratis och öppet för alla.

Det är intressant läsning och den har något för alla. JCAL är annars en trevlig och relevant tidsskrift att hålla ögonen på. Jag återkommer snart med fler tips från tidsskrifter som kan vara aktuella för de med ett intresse för IKT och Lärande.

Tyvärr hindras man lite av att dela med sig av lästips till tidsskrifter då jag som tipsare inte vet om du har tillgång till tidsskriften i fråga. Det blir inte lika intressant om man måste gå via biblioteket och beställa.

Andra tidsskrifter jag bevakar:

//Tomas

Maskinskrivning år 2009

2009-03-22T16:08:00.001+01:00

När jag gick i högstadiet fick vi träna på att skriva meningslösa texter fort på maskin utan att titta på tangenterna.

Ben Cook är snabbast i världen på att skriva sms.

Undrar när vi får se detta i klassrummen?

Adobe Acrobat Connect Pro till svenska högskolor

2009-03-20T11:40:00.002+01:00

Sunet har bestämt sig för att inkludera Adobe Acrobat Connect Pro i den infrastruktur som Sunet erbjuder svenska högskolor. Man ser det som en ersättare för Marratech: "I och med att Google köpt Marratechs källkod och patent så kommer efter den sista juni 2009 Marratech AB inte längre att erbjuda licensförsäljning av sina produkter. Marratech AB kommer också att stänga ner sin webbplats och därmed också forum, nedladdning av Marratech-klienten, e-mötesportaler och sin Java WebStart-service."

Mer info om Adobe Acrobat Connect Pro

Vad sunet skriver själva: Sunet-tjänst för e-möten vid universitet och högskolor

Tomas och jag har diskuterat mycket kring vad det innebär att man väljer att förespråka en teknisk lösning. Om läraren, användaren har möjlighet att välja teknisk lösning själv, måste han/hon också ta ansvar för de pedagogiska konsekvenserna av den i utbidningen. Om vi väljer åt dom kan dom rimligtvis inte förväntas ta det ansvaret... det ansvaret faller på de som väljer verktyget. Samtidigt så kan man argumentera för att det är helt rimligt att vi tillsammans köper in programvaror för att få ett bra pris...

Andra som bloggar om Adobe Connect : Reflektorium, Uggleblogg, Flexspan,

Högskolorna rankas

2009-03-20T11:34:00.002+01:00

Svenskt Näringsliv rankar högskolor.

Det kan diskuteras hur man egentligen ska värdera utbildningar. Vilka relevanta faktorer har vi egentligen för att jämföra?

På sajten Högskolekvalitet presenteras resultatet från två undersökningar: "en om själva utbildningarna och en om vad som händer efter examen. Vi rankar utbildningarna utifrån vilken samverkan de har med näringslivet - en viktig del av utbildningskvaliteten. Vi undersöker också vad som händer med studenterna efter examen när de går ut i arbetslivet, det vi kallar etablering. Därmed får vi veta vad studenterna själva tycker och hur de lyckats i karriären."

Jag har ett otal invändningar mot hur undersökningarna genomförts. Varför saknas så många stora utbildningar. Vad är egentligen samverkan. Är inte chansen att få jobb helt konjunkturberoende och lokalt beroende?...

Men det största problemet är kanske att jag saknar ett alternativ att peka på. Så länge det saknas kommer det vara svårt att konkurrera med denna typ av mätningar.

Andra som skriver om Högskolekvalité: Stina Hamberg, Frihetsbloggen,

Handlingsutrymme

2009-03-18T21:53:00.004+01:00

Idag diskuterade Annika Bergviken Rensfeldt, Lars Erik Jonsson, Johan Lundin och Tomas Lindroh: Vilket pedagogiskt utrymme har vi som undervisar kvar efter att program, system och tjänster satt sina ramar? Bland mycket annat pratade vi om ideologi och integritet.

Vi har IT-strategier som till mångt och mycket utgår från ett IT-administrativt och ekonomiskt systemtänk men det finns ingen pedagogisk IT-strategi eller IT-ideologi, vad det nu skulle kunna vara? Behövs det? Kanske. När system som G-mail och PingPong väljs så vägs självklart systemtekniska och ekonomiska aspekter in men det finns, som vi vet, fler aspekter.

Vilka ideologiska krav kan man ställa på en it-tjänst utifrån ett pedagogiskt perspektiv? Jag tror inte att vi svarade direkt på det men självklart kom Open Source upp. En annan aspekt som nämndes var ett systems öppenhet mot andra tjänster, hur lätt är det att länka in bloggar, twitter, podcasts och hur väl kommunicerar systemet med andra tjänster som kan bli aktuella längre fram? Det kan också handla om stöd för byta av tjänst eller system. Att man redan på förhand ställer krav på att det system man investerar i idag skall motverka inlåsning och ha stöd för migrering.

Med tanke på vilket inflytande som universitetet har på samhället, bland annat genom att vänja studenter vid system som de sedan troligtvis fortsätter att nyttja efter studietiden, bör det finnas en smula eftertanke. Visst skulle det då vara skönt att veta att de val vi gör är genomtänkta ur mer än ett it-administrativt systemperspektiv?

Nästa Café IKT: Vem äger programet?

2009-03-10T13:58:00.001+01:00

På onsdag nästa vecka är det dags för nästa Café IKT. Tematiteln som vi satte var "Vem äger programmet?" och syfter på vem som äger, utformar och leverar de system, tjänster och mjukvaror vi använder inom utbildning. Det handlar alltså om allt från Word, PowerPoint och Photoshop till Marratech, PingPong, Outlook, datorer och Gmail. Frågan som vi vill fokusera på är:

Vilket pedagogiskt utrymme har vi som undervisar kvar efter att program, system och tjänster satt sina ramar?

Vi har tagit upp liknande frågeställningar i tre tidigare inlägg: Vem sätter den pedagogiska agendan? :: Studenter som varumärkes-junkies och Fler Äpplen i skolan - Macen ökar.

Nu har vi testat Prezi: PowerPoint 2.0

2009-03-10T13:45:00.004+01:00

Kul och snurrigt, men använder man det på ett genomtänkt sätt så tror jag att prezi-presentationer är mycket bra. Kika själva så får ni se.

Prezi kräver än så länge en en inbjudan, något som man kan registrera sig för, och kan beskrivas som en variant av Powerpoint eller Keynote men med fokus på överblick och zoomning. Den är helt webbaserad och gratis. När du är klar med din presentation kan du tanka ner den på din mac eller pc och köra din föreläsning.

Ett egenhändigt exempel läggs ut under morgondagen.

//Tomas

Andra som bloggat om Prezi: Tobster, IKT-Pedagogen, Kontoret på Nätet

Fler Äpplen i skolan - Macen ökar

2009-03-09T11:26:00.004+01:00

Förra året var det år då det såldes fler laptops än stationära i världen enligt iSuppli. Ser man enbart på Sverige så skedde det trendbrottet 2007. Men fortfarande står Apple för en ganska liten andel av den totala försäljningen. Men förändringen är på väg, verkar det som. Enligt Computer Sweden så ökar Apple stort (en till) med sina bärbara datorer i svenska skolor. Men ökningen på 42% för sista kvartalet 2008 säger inget om hur stor marknadsandel som utgörs av macbooks, men man kan ana att gapet mellan pc och mac minskar. Några skolor har i och för sig valt att satsa på Netbooks men det måste vara en marginell del i det hela.

Men det är spännande att fundera över vilka konsekvenser detta ger. Samtidgit blir det allt mer uppenbart att vilken platform man kör påverkar allt mindre vad man kan göra med laptopen. Jag menar att twitter, bloggy, facebook, Jaiku, Word, Spotify osv påverkas inte om du kör PC eller mac. Men när allt fler blir bekanta med Apples laptops i skolan kan man anta att de också väljer en Macbook den dagen då skolan tar slut.

//Tomas

Andra som bloggar om Netbooks och Laptops: DIK, Pellepedagog, AIIT, Fredrikbloggen,

Studenter som varumärkes-junkies

2009-03-02T09:54:00.000+01:00

Computer Sweden skrev i fredags om Microsoft och Google och deras kamp om studenterna. De erbjuder universitet och högskolor delar av sina platformar gratis och reklamfritt för att etablera sitt varumärke.

I torsdags skrev jag om vem som sätter den pedagogiska agendan och dagen efter publicerades artikeln ovan. Uppenbarnligen är det ett aktuellt ämne och vi kommer titta närmare på det vid nästa träff med Café IKT.

Computer Sweden intervjuar Sara Rosengren, ekonomie doktor vid handels i Stockholm, om det man ibland kallar kognitiv inlåsning. Att man vänjer studenterna vid varumärket och systemet redan under studietiden. Självklart kan man ha åsikter om detta men frågan är hur stor skillnaden hade blivit om man betalat för tjänsterna i reda pengar? Det är framför allt Microsoft och Google som slåss om kunderna så det är en form av upphandling där två parter erbjuder tjänsterna gratis. Å andra sidan drabbar detta andra leverantrörer så som Lotus och Novell som inte är lika stora.

Vilka andra konsekvenser kan detta ge? Det tåls att återkomma till!

Andra som skriver intressant om detta: Ohsohightech, THD, Helmertz.

//Tomas

Facebook tar dig tillbaks till spädbarnsåldern!

2009-02-25T08:54:00.001+01:00

PÅ en av New York Times bloggar skriver man om forskare som anser att den höga nivå av interaktivitet av ständiga uppdateringar och suktandet efter fler relationer kan leda till att vi vänjer oss vid det. Det skulle, enligt forskarna kunna leda till att vi får koncentrationssvårigheter samt identitetskriser

My fear is that these technologies are infantilizing the brain into the state of small children who are attracted by buzzing noises and bright lights, who have a small attention span and who live for the moment.

If the young brain is exposed from the outset to a world of fast action and reaction, of instant new screen images flashing up with the press of a key, such rapid interchange might accustom the brain to operate over such timescales.

Så kanske det är, läs hela inlägget här på The Ledge: Is Social Networking Killing You?

Eller läs om andra som är inne på samma tema: Mammans Blogg, Bloggtidningen,

Vem sätter den pedagogiska agendan?

2009-02-23T15:30:00.001+01:00

När jag och Johan har vi återkommit till det återupprepade gånger. Vem äger programmet? Alltså, varifrån kommer de system som skolan använder och vilken effekt har det på: synen på skolan, undervisningen och på lärandet? Det är inte så nytt eller kontroversiellt kanske men det tåls ändå att funderas kring. Här kommer några exempel på IT-tjänster som outsoursas eller där system köpts in:

På Högskolan Väst har man byggt sitt eget LMS (DISCO) medans Chalmers och GU satsar på PingPong (GUL).
GU lägger ut studenternas mejl på gmail och Google. Läs vad GU skriver och vad bloggaren Karl skriver.
Många grundskolor lägger ut arbetet med Individuella studieplaner (IUP) och utvecklingsamtal på tjänsten Unikum. IT-Pedagogerna skriver också om Unikum.
Marratech har varit ett vanligt verktyg för video-konferens inom svensk utbildning. Nu när Google har valt att lägga ner utvecklingen har man blivit tvungen att leta efter ett alternativ. Se vad ComputerSweden skriver och vad bloggaren Peter har att säga.
Sedan finns de mer konkreta verktygen så som ordbehandlare och presentationsprogramvara.

Lina, den okuvlige bibliotekarien, skriver på en liknande tanke om biblioteksystem.

Jag säger inte att det är ett problem att dessa köps in och används, tvärt om, att skolorna själva skulle ta fram sådant här skulle vara ett sämre alternativ. Så länge vi inte säljer ut Ladok vill säga ; )

//Tomas

Inspelningsförbud på Mittuniversitet

2009-02-20T15:13:00.000+01:00

SVT och DN rapporterar att Mittuniversitetet inför förbud att spela in ljud och bild på föreläsningar. Man menar att det finns en rädsla bland lärare och studenter att hamna på Youtube. Men man framhäver också att det är ett ganska harmlöst hyss men att just osäkerheten kring vad det kan användas till gör att man fattar ett sådant beslut. På Sveriges Radio svarar studentkåren med att de håller med, men att universitetet själva borde stå för inspelningen och utläggningen!

Det finns många intressanta vinklingar på detta, låt oss se närmare på några:

Tekniken har blivit så liten, smidig och billig att alla studenter alltid har med sig hårdvara för att spela in både bild och ljud. Men det är inte inspelningstekniken i sig man är oroad för utan resultatet av Web 2.0 och explotionen av socialt orienterade sajter på nätet. Det är således inte inspelning i sig utan vad man gör med den som man anger som orsak men inte det man förbjuder.
Jag förstår att man inför detta förbud, bland annat för att reglerna generellt om vem som faktiskt äger rättigheterna till föreläsningen är ganska okända. Det kan också vara så att en del av det bildmaterial man använder i t ex powerpoint inte får läggas på nätet, att copyrighten på dem är begränsad. Då kan föreläsaren hamna i en konstig situation om bilden sedermera hamnar på nätet.
Jag kan ha viss förståelse för föreläsarens rädsla att i efterhand bli ifrågasatt och utvärderad för vad man sagt. En föreläsning är på sätt och vis en live-sändning som på TV, fast utan alla de förberedelser och medhjälpare som det innebär. Resursskillnaden är enorm. Det finns kanske ett fog för rädslan att framstå som ett ufo när delar av en föreläsning tas ur sitt sammanhang. Föreläsningen skall framför allt vara ett möte mellan studenten och läraren, inte en scen där läraren framträder i form av en programledare. Är man dessutom ovan vid kameror eller att bli inspelad kan det dessutom vara ett stressmoment vilket kan resultera i en sämre föreläsning.
Själv är jag dock benägen att acceptera "riskerna" ovan, jag tror och hoppas på att de flesta spelar in för att stödja det personliga lärandet. Om någon då vill spela in det jag säger och gör så ser jag det som en komplimang och som ett kvitto på att jag gör ett relativt bra jobb. Relativt, då jag kanske tar upp för mycket information eller pratar för fort då studenten anser sig behöva spela in.
Jag vänder mig imot sättet de formulerar detta på, man lägger ett generellt förbud (om man nu får tro SVT) i stället för att ge varje lärare ett val. Kanske är det upp till varje lärare att aktivt tillåta inspelning om någon frågar. Men det kan också vara så att universitetet helt enkelt anser sig ha rätten till föreläsningen och att det skulle vara ett en form av upphovsrättsbrott att banda. Är det så att man ser universitetets kärnvärde ligga i föreläsningarna. Att anledningen till att läsa där går förlorad om föreläsningarna blir tillgängliga på annat sätt. Då anser jag att man har större problem. Mina kurser är inte föreläsningarna, de utgär en del, men uppgifter, litteratur, handledning och seminarium tillkommer. Och så var det det där som vi sagt förut om vad som är universitetets egenvärde som vi inte får sälja ut, Ladok : )

//Tomas

Andra som bloggat om detta: Poducation,

Jakten på fuskare fortsätter!

2009-02-19T08:52:00.005+01:00

Fusk på tapeten i media idag. SVD rapporterar om ökning av antalet fuskare.

DN skriver "Alla landets statliga universitet och högskolor samt tre lärosäten med enskild huvudman ingår i undersökningen. Den visar att 398 studenter stängdes av i fjol, att jämföra med 310 avstängningar 2007 — en ökning med 28 procent.".

Vi börjar känna igen visan. Det handlar inte om problematiska, och meningslösa examinationsmetoder utan om att studenter inte känner till straffskalan för fusk. Högskolorna jobbar med att "informera studenterna om vilka konsekvenser det kan bli på grund av fusk, speciellt till utländska studenter." (från GP). Det är oroväckande att man gör fusk till en kulturell fråga. Tipsa oss gärna om studier som har tittat på kulturell bakgrund och fusk. Att fler utländska studenter fastnar i nätet är ju knappast underlag nog. SVD antyder att det också kan vara en fråga om kön "Tidigare år har avsevärt fler män än kvinnor fått disciplinstraff i den högre utbildningen, trots att kvinnorna är i klar majoritet bland studenterna."

Alternativet är att göra fusket till en pedagogisk fråga. Om vi får studenter att fokusera på att lära sig, istället för att lyckas bli framgångsrikt examinerade så blir fusket meningslöst. En annan metod är att se till att det blir mer resurskrävande att fuska än att genomföra uppgifterna. Man kan också tänka sig att vi som lärare ställer frågor som vi inte redan har svaret till. Alltså frågor där vi är intresserade av vad studenterna har att säga, inte bara av att kontrollera om de klarar av att upprepa det de läst, eller det vi har sagt.

På GU driver man nu ett ganska intensivt arbete för att fånga fuskare, och urkund är det främsta vapnet. "På Göteborgs universitet, som har cirka 50 000 studenter, anmäldes både 2007 och 2008 totalt 15 ärenden och elva studenter stängdes av."(GP) Problemet verkar ju, om GPs siffror stämmer vara ganska litet.

Plagiat, fusk och IT

2009-02-18T20:20:00.001+01:00

Idag träffades vi på Café-IKT och vi samtalade om fusk, plagiat, examinationsformer och upphovsrättsskyddat material. På plats var Mathias Klang, Lennarth Bernhardsson, Tomas Lindroth, Mona Nilsen, Johan Lundin och Eva Lundgren.

Jag länkade i ett tidigare inlägg till en film som visar hur man kan fuska med hjälp av en läskedrycksflaska. Ett annat liknande exempel kom upp idag där en student skrivit upp svaren på övningsfrågor på insidan av en bullpåse som hon haft med sig in på tentan. Om det går att fuska på dessa två sätt, är de frågor man då ställer lämpliga och verkar det inte som en något tunn kurs om svaren på frågorna får plats på insidan av en påse?

Jag är givetvis negativt inställd till alla former av fusk eller vilseledande vid examination. Men kanske är det också examinatorns ansvar att formulera och konstruera examinationen på ett sådant sätt att man minimerar risken för fusk? Det finns flera sätt att göra detta på som jag skall återkomma till i framtida inlägg men här kommer några tankar som kom upp på Cafét idag:

Frågor på en tenta där det krävs någon form av analys och inte bara rabblande av fakta är en självklarhet. Detta kompletteras med krav på att studenten skall komma med egna exempel samt vilken nytta studenten kan ha av den kunskap som efterfrågas.
Ett återkommande problem är plagiat av andras uppsattser. Bygger man upp uppsattskrivandet i flera steg minskar man risken för fusk. Vid ett inledande seminarium ber man studenterna i mindre grupper formulera frågeställningar som de vill diskutera under kursen. I ett senare skede när det är dags för essä-skrivande skall studenterna välja en av de tidigare formulerade frågeställningarna samt i essän återknyta till den diskussionen som fördes i gruppen. Givetvis skall de också referera till kurslitteratur samt andra böcker och artiklar. Det kommer att bli tidskrävande och svårt att hitta en essä på nätet som tar upp just den frågan och omöjligt att hitta en som innehåller den för klassen unika diskussionen.
Tillsammans med Lennarth Bernhardsson har jag ibland kört heldagsexamination där studenterna får en uppgift på morgonen, som de sedan redovisar under eftermiddagen. På så sätt kan jag följa deras arbete medans de utförs, det finns inga otillåtna hjälpmedel och jag vet att de själva är det som skrivit eller på annat sätt skapat innehållet. Formen kräver en del förberedelser och är det många studenter så tar det lite tid. Men det tar tid att rätta tentor och detta sätt är mycket roligare. Dessutom och kanske framför allt, är det ett lärtillfälle och inte bara en examinationsform!

Detta var några snabba tankar men du kanske har några bättre förslag på lager?

//Tomas

Plagiering och Upphovsrätt – av Mattias Klang

2009-02-13T09:30:00.002+01:00

Inlägget är skrivet av vår gästbloggare Mattias Klang som du kan läsa mer om på hans hemsida, nu över till Mattias:

Denna månad börjar rättegången (till DN)mot The Pirate Bay och
upphovsrättsdiskussionen i Sverige skruvas åt ytterligare ett varv.
Under året har artister, professorer och industrirepresentanter uttalat
sig om fildelningens ondskefullhet och pirater har kontrat med
filosofiska resonemang som informationsfrihet. Grunden till konflikten
ligger i om, och i så fall hur, ägande av tänkeprodukter skall skyddas.
Idag är det skaparen av en produkt som blir ägare och har ensamrätt.
Upphovsrätten följer Pablo Picassos devis ”Bad artists copy. Great
artists steal” eftersom den skyddar skaparnas former men inte idéerna
som presenteras. Därför kan vi ha Svenska vita rappare som sjunger om
livet i förorterna på samma sätt som amerikanska rappare gör – trots att
det är skrämmande att jämföra amerikanska ghetton med Rosengård.

Svenska rapartister har naturligtvis upphovsrätt till sina verk men har
tagit idéerna, musikstilen, klädstilen och utvalda delar av kulturen –
de har plagierat amerikansk rap och anpassat den till en svensk
verklighet. Skillnaden ligger just i det att upphovsrätt skyddar formen
(och svensk rap skiljer sig tillräckligt från amerikansk) medan plagiat
handlar om att skydda idéer. Naturligtvis är det svårt att skilja idéer
från dess form. Men även om vi har svårt att förstå information utan
informationsbäraren så är det viktigt att vi inte sammanblandar dessa.

Inom universitetsvärlden ligger fokus på innehållet snarare än
behållaren. Vi vill att studenter skall ta till sig information och
kunna omvandla det med sina egna erfarenheter så att det blir kunskap –
därför bekymrar sig universitetet mindre för upphovsrättsintrång i en
uppsats än för plagiat i en uppsats. Men vi har svårt att lära ut detta
och därför förenklar vi och pratar ibland mer om form än innehåll.

Trots detta handlar plagiat om innehåll och inte form.
Högskoleförordningen (10 kap. 1§) beskriver fusk när någon ”… med
otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov
eller när en studieprestation annars ska bedömas.” Även om en student
skriver om flera verk för att undgå upphovsrättsintrång kan en bristande
härledning av idéernas ursprung tolkas som ett försök att vilseleda
examinatorn och därmed vara plagiat.

I en analog värld var skillnaden mellan informationsbärare och
information svårare att uppfatta eftersom utan bärare kunde inte
information förmedlas. Men i en digital värld är bärarens roll
underordnad. Text är inte längre enbart bläck på papper utan kan
representeras i olika format genom ettor och nollor. Att klippa och
klistra härstammar från en tid då man faktiskt använde sax och lim men
det har förfinats till en nivå där metaforen nästan inte längre är
begriplig – vadå klippa?

I en digital värld där allt kan plockas, klippas, läsas och ligga till
grund för bearbetning – där begreppet kopia är irrelevant: förlorar inte
formen sin mening? Är det inte ännu viktigare att fokusera på innehållet
än på behållaren? Borde inte plagiering bli allvarligare än
upphovsrättsintrång?

//Mattias Klang

PS. Läs även SVD:S artikel om "Forskare kräver ny syn på fildelning"

Informatik och användning i fokus!

2009-02-12T21:15:00.001+01:00

Vår kollega Jonas Landgren intervjuas i dagens DN om sitt pågående projekt kring mobil teknikanvändning och räddningstjänst. Det är oerhört lovande att fokus lite förskjuts från forskning som i huvudsak lägger kraft på att utveckla teknik i sig, till forskning som har som huvudfokus att använda, och förstå användning av teknik i kända och nya situationer.

Forskning kring hur IT används i olika sammanhang (som i räddningstjänsten, eller som i vårt fall inom utbildningen) är ofta inte alls lika lockande som forskning kring utvecklandet av ny teknik. Detta till trots att mycket ny teknik aldrig kommer i användning.

Bra av DN, och bra av Jonas!

Fusk & Nätet

2009-02-10T11:03:00.001+01:00

Den 21:e januari träffades vi på Café IKT och pratade om Connectivism, en ny lärandeteori som fokuserar på de förändrade förutsättningarna för lärande i och med att den digitala kulturen blir allt mer påtaglig. En annan konsekvens av digitaliseringen av samhället är en förändrad syn på fusk, plagiat, upphovsrätt med mera. Onsdagen den 18:e februari träffas Café IKT och pratar om just detta. Det finns flera exempel på denna förändrade syn:

Ett är givetvis nedladdningen av musik genom allt från Napster till The Pirate Bay och spridning av litteratur som pdf-filer via till exempel Student Bay. Men tillgängligheten till andra elever och studenters uppsatser på nätet (exempelvis från Mimersbrunn eller uppsatser.se) har också lett till en ökad risk för plagiat anser vissa
När man som elev eller student har en egen laptop ökar ofta samarbetet. Tjänster som e-post, MSN och Facebook uppmuntrar till detta och enkla funktioner som klipp & klistra underlättar samarbete kring skrivande. Detta kan å ena sidan ses som något positivt men står å andra sidan i konflikt med att man som student skall examineras enskilt. Vad som är samarbete och vad som är fusk eller plagiat är inte längre lika självklart.
Vid examination ställs detta på sin spets, en hemtenta och en salstenta ställer olika krav på studenten. När det gäller hemtentan får studenten inte återge det som står i boken ordagrant, då räknas det som plagiat (om man inte citerar). Vid salstentamen är ialla fall min erfarenhet både som lärare och student att man premierar dem som kan recitera boken.

Detta är några exempel på förändringar och det finns fler. På Café IKT onsdagen den 18:e februari kommer vi prata mer om fusk & nätet. Jag avslutar med ett smart trix för den som vill fuska på nästa salstenta, hämtat från klaraav.

Andra som bloggat om fusk, plagiat osv: Tekniska högskolans VD, Ting & Tankar, IT & Etik, Nätkulturer.

Är föreläsningen skyddad?

2009-02-10T10:48:00.003+01:00

Förra vintern så frågade en student mig om han fick filma en av de aktiviteter vi hade i en kurs. Jag sa att det var inga problem om ingen av de andra studenterna hade något emot detta. Studenten filmade, och jag tänkte inte så mycket mer på det. Han fortsatta göra det under några ytterligare aktiviteter. Efter några veckor så fick inspelningarna sin förklaring, en av de andra studenterna som han arbetade i projekt med var i Thailand och deltog helt enkelt i kursen på distans. Gruppen som han arbetade med använde verktyg för projektkoordinering, e-mötesverktyg, osv. Han fick alla aktiviteter inspelade, föreläsningsslajds och annat material fanns på nätet, kursen har en Wiki där man kan följa aktiviteterna som sker, samt ladda ner ytterligare material, jag får in alla examinationsuppgifter via epost och studenterna får feedback via epost.

Studenterna hade alltså helt själva lyckats med att ge kursen på distans! Det hade inte gått att identifiera den studenten som var bortrest på kvaliteten på inlämningsuppgifterna.

Jag kom att tänka på denna händelsen när jag läste i DN att nätpiraterna är de nya punkarna. Det handlar väl mest om att romantisera detta med att sno film och musik, men på sätt och vis så kan vi som lärare välja på vilket sätt vi vill möta en värld där man kan dela information snabbt, enkelt och gratis. De flesta som bidragit till böcker som används i undervisning vet att man knappast blir rik på det. Det är absolut inget som en större del av den svenska lärarkåren kan försörja sig på. Alternativt kan du alltså sprida ditt undervisningsmaterial gratis på nätet, låta studenter dela det med varandra och låta andra lärare använda det. I en öppen kunskapsekonomi kommer du inte att förlora på det i längden, det kommer bara löna sig på andra sätt än genom ett lätt kuvert från något förlag varje år.

Det man kan fråga sig är också vem som äger föreläsningen. Lärarundantaget hanterar, vad jag kan förstå, patenterbara forskningsresultat från lärare, forskare och doktorander. Men praxis verkar dock vara att det även gäller pedagogiskt material. SULF har intervjuat Sanna Wolk kring ägandeskap och spridning av inspelade föreläsningar. Rättsläget är oklart, men sannolikt kan jag inte som lärare hindra en student från att spela in en föreläsning. Vad gäller spridning får studenten sprida föreläsningen till den "närmaste kretsen".

Robotar i skolan

2009-02-04T16:54:00.002+01:00

Noterade i dagens DN hur robotar är på tapeten igen (eller som vanligt kanske vi ska säga). Robotar ska ta hand om våra hem och om de gamla i samhället, men när är det dags för lite mer robotar i skolan. "- Robotar kan inte föda eller uppfostra barn. Du kan
inte gifta dig med en robot. Människor behöver människor för nära
relationer. Utlänningar tror ibland att vi japaner gillar robotar
bättre än invandrare, men det stämmer inte, försäkrar Hidenori Sakanaka." De ska alltså inte uppfostra, men skulle de inte kunna hjälpa till i högre utbildning?

Man kan köpa robotar för att använda i undervisning, men det handlar mer om att lära sig programmera och utveckla robotar. "The Institute for Personal Robots in Education (IPRE) applies and evaluates robots as a context for computer science education."

Eller är det kanske så att vi snart måste öppna upp platser för studerande robotar? Robotar måste ju också lära sig? Än så länge kan de bara lära sig riktigt enkla saker som att gå, men hur ska de lära sig ta hand om äldre?

Kanske lite långsökt, men idén med robotar i högre utbildning fick mig att tänka till lite. Åtminstone gäller det ju att se till att vi inte gör några människor till robotar.

Skrota föreläsningen?

2009-01-28T09:05:00.003+01:00

I förra veckan kunde vi läsa i New York Times hur M.I.T (Massachusetts Institute of Technology) förändrar hur man bedriver undervisning i fysik. Istället för de stora sittningarna med berömda föreläsare så satsar man nu istället på mindre grupper, med kollaborativa, datorstödda aktiviteter. Resultatet är fler studenter som deltar och 50% färre som misslyckas på examinationen. Och de är inte ensamma, Harvard, University of Colorado m.fl. följer exemplet och förändrar även de sin fysikutbildning.

Min upplevelse är att det ibland finns en brist på förtroende för nya och kollaborativa metoder. Den stora föreläsningen, där saker görs som det alltid gjorts, är mer seriös och vetenskaplig. Kollaborativt datorstött lärande beskrivs då som flummigt och ovetenskapligt.

Det är på sätt och vis lite överraskande att det är ställen som M.I.T och Harvard som driver utvecklingen av hur vi bedriver högre utbildning. De har ju knappast några problem med att fylla platserna i utbildningarna, inte heller med att hitta bra föreläsare. Samtidigt så finns det självklart en viss risk med förändringen. Man skulle kunna tro att det var de mindre, och mindre etablerade universiteten som vågade lite mer inom detta område.

Hur som helst är det en lovande förändring, som gör det svårare att hävda att det inte behövs drastiska förändringar i svensk högre utbildning. Det är kanske till och med så att vi skulle kunna våga ligga i framkant av denna utveckling?

Vi lever i en  + TAB-kultur

2009-01-23T13:44:00.002+01:00

I reklam och andra föreställningar om laptopen kan vi se den yrkesverksamma kvinnan eller mannen med laptopen centralt placerad effektivt utföra sitt jobb. Genom en rad tjänster erbjuder laptopen en flexibilitet att växla mellan mjukvaror och arbetsuppgifter, en av de funktioner hos laptopen är snabbkommandot ALT + TAB alternativt  + TAB på Mac (som snabbt ökar även på företagsmarknaden enligt IDG). Det finns inget okänt eller nytt i denna enkla tangentkombination, men den utgör grunden för en av laptopens viktiga karakteristika.

Helt kort kan man säga att det är ett snabbkommando för att växla mellan olika öppna programvaror installerade på datorn. Utifrån användarens utgångspunkt förenklar denna växling en rad aspekter av det dagliga användandet. Men det är också denna enkelhet som lärare, studenter, elever och mötesdeltagare kan uppleva som problematisk.

Framför allt erbjuder den känslan av att upprätthålla ett flöde i en uppgift som spänner över flera mjukvaror. Funktionen kan t ex bidra till effektiviteten i en arbetsuppgift som innebär att man klipper och klistrar information mellan ett kalkylblad i Excel och en PowerPoint som man förbereder inför nästa möte. För den vane användaren blir upplevelsen en mer sömlös upplevelse som minimerar användning av andra pekdon, personen i fråga kan, ialla fall i tankevärden, upprätthålla arbetsflödet utan att tankarna och fokuset avbryts eller störs av små ideliga avbrott som programväxlingar annars kunnat innebära.

Att smidigt kunna växla program handlar å ena sidan om effektivitet och att stödja användaren i hennes arbete. Men funktionen stödjer lättja lika effektivt, på samma sätt som Alt + Tab kan knyta ihop en arbetsprocess kan den bidra till avbrott och ett fokus långt ifrån det som användaren upplever att hon borde fokusera på. När den för användaren aktuella arbetsuppgiften upplevs som tråkig, arbetsam eller på annat sätt innebär någon form av mental friktion är Webben, spelet, kvällstidningen eller Facebook bara en tangentkombination bort. Med den nästan undermedvetna självklarhet som vana laptopare växlar och med det suggestiva material som webben erbjuder i form av uppdaterade nyheter, spel, social interaktion, porr och så vidare är det inte förvånande att Alt + Tab också används för att dölja det aktuella fokuset när den social situationen kräver som när någon kollega förflyttar sig på ett sådant sätt att hon kan se laptoparens skärm. Genom ett snabbt Alt + Tab kan användaren då ge sken av att det är mötesanteckningarna som hon hela tiden haft för ögonen.

Mellantinget mellan dessa två ytterligheter, att kunna växla för att knyta ihop ett arbetsflöde och att växla for the sake of leisure är att göra små snabba avsteg i ett effektivt arbetsflöde, för att t ex svara på ett Instant Message eller uppdatera sitt Twitterflöde. Funktionen gör det då möjligt att på ett tillräckligt smidigt sätt göra detta utan att användaren tappar det övergripande fokuset på arbetsuppgiften. Den underlättar även att fånga upp idéer som användare till synes enkelt kan ta en anteckning om för att sedan växla tillbaks till det man gjorde innan. Att kunna behärska lockelsen i denna tangentkombination kanske är en av de mer grundläggande komponenterna i digital kompetens .

Andra bloggare som också uppmärksammar nätkulturer: IT & Etik, Bisonblog, Ung Kommunikation, Nätkulturer, Framtidens Lärande.

2009-01-23T09:28:00.005+01:00

Göteborgs-Posten och DN.se skriver om en professor på försvarshögskolan som anklagas för plagiat. Johan skrev också ett inlägg häromdagen om fusk och om metros artikel i ämnet. Det GPs artikel säger är att han blivit professor genom att fuska, att han byggt sin karriär på plagiat,anklagelserna gäller flera skrifter, en redan 1980 och de andra på 2000-talet.

Men vad menar vi med fusk? Cap & Design skriver om retuschering som kan anses som ett slags fusk med utseende och fotografi och i det sammanhanget är det snarare regel än undantag. Men där handlar det om att förädla, inte om att sno andras arbete.

Johan Lundin brukar ta ett exempel där han jämför hemtentan och salstentan: Om du på en salstena återger det som står i kursboken ordagrant gör det att du troligtvis klara tentan. Gör du samma sak på hemtentan blir du anklagad för fusk. Lite tillspetsat kan man tycka men poängen är att det inte är helt tydligt, ibland är det bra att memorera texter och kunna återge dem, i andra fall kan det leda till anklagelser om fusk.

Akademins lösning på detta är det vi kallar för referenshantering, genom att referera löser vi en del av problemet ovan, genom att citera har vi ryggen fri. Det handlar om att skilja på egen och andras kunskap och att ge "cred" åt andras arbete och inte ta åt sig äran för något man inte gjort själv.

Det som för mig är centralt är om den anklagande har haft för avsikt att vilseleda genom att utelämna referenser och på det sättet påskina att materialet är egenproducerat. Handlar det om att personen klippt och klistrat hela stycken text och heller inte refererat då är det således både vilseledande och plagiat. Då är det inte så mycket att snacka om.

Men när en inlämningsuppgift produceras tillsammans med andra hur skall det hanteras då? När en programeringsuppgfit löses i grupp, när textsnuttar skickas fram och tillbaks över MSN och det inte är självklart vem som skrivit vad, hur hanterar man det, när det skall lämnas in enskilt?

Café-IKT: Vad är Connectivism || 13:00 Onsdag, Pedagogen

2009-01-19T23:00:00.000+01:00

Under 2004 började George Siemens skriva (blogga) kring vad som sedan kommit att kallas Connectivism. Connectivism är en teori kring hur lärande sker och vad kunskap är. I ett bredare perspektiv kan vi se detta som en teori bland flera som under senare år betonat kunskap som buret av ett större nätverkat sammanhang, där teknik och verktyg spelar viktig roll (distributed cognition, communities of practice, mfl.).

Sedan dess har idén debatterats i bloggosfären, men inte fått någon större vetenskaplig tillämpning. Siemens har varit talare på flera konferenser, nu senast på E-Learn i Las Vegas.

I detta inledande café ställer vi oss frågan kring om detta perspektiv har något nytt och användbart att erbjuda eller om det bara är som med kejsarens nya kläder?!

Anmäl dig här!

Hårt att fuska!

2009-01-19T13:19:00.003+01:00

Metro skrev igår om fusk och straff för fuskare. I många fall var artikeln lik det vanliga "bruset", men med en lite skillnad: vi fick tips om hur vi slipper bli fuskare. Saxat ur metro:

Så slipper du bli en fuskare

Planera din tid, hamna inte i tidsnöd. Gör omtentan om det kniper.
Använd inte klipp och klistra-tangenterna. Skriv varje ord själv så känner du om du plagierar.
Läs aldrig vad en kursare skrivit om du ska arbeta med en uppgift självständigt, som vid en hemtenta.
Behåll det du skrivit för dig själv tills du lämnat in det.

Ettan kan jag nog hålla med om, men resten känns helt absurda. I synnerhet om vi tillämpar en mer modern syn på kunskap och högre utbildning. Det är alltså en risk att bli fuskare om du läser och diskuterar texter med dina medstudenter? Om det system som vi bygger upp för att motverka fusk också motverkar interaktion mellan studenter kring kunskapsinnehållet och de examinationer som genomförs, så har vi skapat ett nytt problem.

Mina alternativ till de tre sista punkterna:

Låna, klipp och klistra! Utnyttja de möjligheter som finns för att skapa en så bra text som möjligt!
Samarbeta med dina kursare. Läs varandras arbete så att ni inte överlappar för mycket.
Skriv klart i god tid, så att du kan få feedback på dina texter från andra.

Metro bygger mycket av artikeln på en intervju med Elin Bommelen. Elin Bommelen (intervjuad av Malmö Högskola) har dock en mer nyanserad syn. Det som intresserar mig mest i hennes förslag är: "stöd till lärare för att utforma kurserpå ett sätt som gör det svårare att fuska – eller, om man så vill,lättare att upptäcka fusk.". Jag skulle vilja sträcka detta till att utveckla examinationsformer där det inte går att fuska, eller där det kräver mer arbete att fuska på examinationen än att inte göra det.

Cybersnutar i tonårsrummen

2009-01-16T09:25:00.004+01:00

En av våra kollegor, Erik Borglund, är intervjuad på DN.se idag angående polisens eventuella närvaro på sociala nätverk. Artikeln handlar om att Polisen skall finnas där människorna är, och om de finns på Facebook, Hamsterpaj eller gamla kära Lunarstorm så skall Polisen det med. Fokuset för polisens verksamhet är först och främst för att samla in tips kring begågna brott och på det sättet också synas. Jag kommer att tänka på två saker:

-Går det att dra paraleller mellan t ex en ungdomsgård och en nätverksajt? Vuxenvärldens (polisens) närvaro på ett sådant ställe skulle till slut minska antalet besök, det blir för etablerat. Det har på flera ställen kommenterats om att när föräldrarna skaffade konton på Facebook var det dags att dra vidare.

-Jag skrev igår om iTunes U, alltså ett tydligt exempel på universitetens flytt ut på nätet. Lennarth Axelsson kommenterade också detta på sin blogg Ung Kommunikation. Men det iTunes U och polisen vill är inte bara att flytta ut på nätet. Det vill väldigt gärna flytta in, hem till dig och mig, eller till tonårsrummet. På samma sätt med Spotify, Headweb och Aftonbladet. In i iPods, diskussioner, platt-tv, läxläsning osv.

När vi väl domesticerat dessa tjänster och skapat relationer, integrerat dem i våra liv, då påverkar de också vårt sätt att vara och leva. Spotify, Headweb och Aftonbladet har haft den effekten i min familj. De påverkar hur vi beter oss i vardagen. Kanske kommer iTunes U och polisens närvaro på nätet göra det samma. Vi får se.

Skolverket syr ihop urvalet – Tio skolor startar spetsutbildning

2009-01-15T13:13:00.004+01:00

Skolverket har valt ut tio gymnasier som skall få driva vad man kallar spetsutbildningar. Aftonbladet kallar det elitskolor, SVD elitklasser. Skolverket beskriver satsningens som ett sätt att stimulera duktiga elever. Kravet för att bli en "elitskola" är bland annat ett starkt samarbete med högskolor och universitet samt att lärarna skall vara välutbildade, gärna disputerade. Om satsningen är bra, vet jag inte, men det är intressant att eleverna skall kunna ta högskolepoäng redan på gymnasiet. Om inget annat, säger det en del om hur stora skillnaderna är mellan olika elever på gymnasiet, några klarar det inte alls medans andra tjuvstartar högskolestudierna. Frågan är om de på dessa skolor också kommer tillhöra de bästa på att nyttja IKT på ett nyskapande sätt...

Personkulten når även oss lärare

2009-01-15T11:30:00.002+01:00

Vi har tidigare skrivit om sajten www.studentertyckertill.se här på Café-IKT. Idag skriver SVD om sajten och har även med en kort intervju med Lena Birkelöf som själv blivit betygsatt. Det finns mycket att säga om att betygsätta yrkesmänniskor offentligt men på något sätt känns det som att det har kopplingar till Expedition Robinson, IDOL och andra trender där folk röstas ut och in. Det känns också som att det ligger i linje med personval, Obama och annat som pekar på att vi mer och mer röstar på personer än på åsikter.

Lena påpekar i artikeln att en kurs utgörs inte bara av föreläsaren utan också av kurslitteratur, kursupplägg osv. Risken är att det som bedöms är hur rolig och underhållande en given föreläsare är snarare än vad man lär sig på hennes kurser. Samtidigt tror jag att det kommer ut mer positivt än negativt ur en sådan här sajt, öppenhet kring sådant som inte bra är att föredra. Läsarnas åsikter går isär.

Det skall också sägas att en lärare som får "bra" betyg på en sådan här sajt eller som genomgående får det i utvärderingar kanske kommer ses som "snäll" av sina kollegor, snarare än som en bra pedagog. Det samma gäller kurser med hög genomströmning, även då pratar lärarkollegor om att "det måste vara en lätt kurs" istället för att tänka "vilken bra pedagogik de måste ha". Det är något att fundera på.

Slutligen är min erfarenhet att om man vill undvika kritik i utvärderingar så är det absolut viktigaste att svara på mejl snabbt, ha ett tydligt och enkelt schema samt få schemaändringar samt ha koll på allt annat administrativt som rör kursen. Sedan kan man genomföra 10 urusla föreläsningar utan att det drar ner betyget nämnvärt på kursen. Slutsatsen blir således att om du vill lyckas på studentertyckertill. se skall du framför allt vara god administratör och estradör snarare än god pedagog?!

GU satsar på U – Itunes U, nu även för svenska universitet

2009-01-15T10:01:00.002+01:00

Du har säkert hört talas om iTtunes. Apples mjukvara för att lyssna, ordna och köpa musik samt för att föra över musikt till mp3-spelaren iPod. Men det är inte bara musik man kan lyssna på utan det går även att lyssna på så kallade podcasts och vidcasts. Man kan således prenumerera och lyssna på t ex Sveriges Radios program Sommar eller titta på föreläsningar från Stanford University. Det är helt enkelt ett program för att föra över (eller synka som man brukar säga) ljud och video från iTunes på nätet till din dator och mp3-spelare.

Sedan den 13 januari 2009 är det också möjligt för svenska universitet och högskolor att lägga upp sitt material på iTunes U. Se en video-introduktion om vad iTunes U är för något. I princip kan då din högskola eller universitet "branda", alltså skapa en sida med egna färger och logotyp där alla föreläsningar från den högskolan samlas. Göteborgs Universitet har påbörjat en sådan satsning och vi får se när de dyker upp på i iTunes store. Ansökan för iTunes U görs här.

Fokusera på kärnverksamheten – Outsourca till Google

2009-01-12T10:31:00.000+01:00

DN.se har idag två artiklar kring de minskande resurserna på universitetet. Den andra kommenterar jag kort i förra inlägget. Jag diskuterade med Johan häromveckan vad som är kärnan i universitetet. Vi pratade om det angående GU:s samarbete med Google och G-mail samt andra tjänster som Urkund och PingPong (GUL). Självklart är det mycket man inte kan lägga ut på andra aktörer och detta diskuterades med viss ironi, men det är ändå viktigt att fundera på vad som är kärnan i verksamheten och som vi inte kan lägga ut på anbud.

Vårt förslag om vad universitetet inte kan lägga ut är Ladok (och examinationsrätten). Det är där betygen lagras och "bevisen" från de kurser som vi gått, finns. Är det så krasst att det är examinationsrätten som skiljer oss från annan utbildning? Sedan är det självklart så att det finns ett antal beslutande organ som skall ta kursplaner osv som inte läggs ut så lätt. Att lägga ut föreläsningar och låta dem drivas helt eller delvis av företag är redan vanligt, se t ex moderskeppet.se som driver utbildning inom digital grafik tillsammans med Jönköpings högskola (Sveriges största kurs dessutom).

GU outsoursar högre utbildning till Ryssland för ökade resurser

2009-01-12T10:20:00.001+01:00

Enligt DN.se kanske det skulle vara en lönsam affär? Alla som undervisat några år är väl medvetna om att läraren har färre timmar idag till att driva en kurs än för 8-10 år sedan.

När högre utbildning då fokuserar på kärnverksamheten kanske det är ett alternativ att lägga ut delar av undervisningen till t ex S:t Petersburg som enligt artikeln ger sina studenter undervisning 9-16. Att samarbeta med ett universitet via IKT som kan ge föreläsningar till ett bättre pris för att sedan behålla handledning och examination lokalt kanske är en modell som kan fungera. Krydda sedan din kurs med fria föreläsningar från Stanford samt Wikipedia-länkar och lite kurslitteratur så har du snart en lönsam och lärorik kurs. Eller?

Stressad av att alltid vara lärbar?

2009-01-06T22:39:00.002+01:00

Det händer inte så ofta, men i måndags skrev Computer Sweden en artikel som var intressant och dessutom hade forskningsförankring. Inte nog med det, forskarna som tas upp i artikeln är Yates och Orlikowski, två av mina personliga favoriter inom Information Systems.

Artikeln tar upp det som du säkert också upplevt, stressen kring att alltid vara nåbar. Forskarna som lyfts fram i artikeln menar att de i mångt och mycket handlar om förväntningarna om att vara nåbar lika mycket som att faktiskt vara det. Det är ett viktigt påpekande, att det handlar om förväntningar.

Den andra intressanta saken, som måste vara ett relativt nytt problem, är att komma överens om kring hur och vilka informationskanaler som skall användas och på vilket sätt. Att det har kommit så många nya kommunikationsmetoder och som saknar en given och delad kommunikationskultur kring ett givet medie (T ex, hur delar man information på bästa sätt via en Wiki?)

Jag kom att tänka på två saker som rör lärande:

1. Att vara student är stressande då man aldrig känner sig klar, man kan alltid plugga lite till. De flesta studenter känner igen sig i det. Vad innebär det då när inte bara läroböckerna och anteckningarna samt inlämningsuppgifterna pockar på uppmärksamhet utan också onlineföreläsningar, bloggosfären osv.

2. Artikeln pratar kring vikten av att komma överens, att diskutera förväntningar på vår kommunikation på arbetsplatsen. Samt, att chefen inser vikten av forma en strategi för gruppens kommunikation så att man inte blandar e-post, wikis, MSN, Twitter osv. På vilket sätt har du diskuterat med dina studenter/elever kring kommunikationsförväntningar? Kring hur du ser på just användningen av ert system samt kompletterande medier (e-post, GUL, Disco, Bloggar, MSN, telefon etc). Jag tar det nog ofta förgivet att vi har samma syn och förväntningar men sannolikt är det inte så.

Nätskola för skoltrött

2009-01-05T15:24:00.001+01:00

Nu föreslår Mats Gerdau att skoltrötta ska få stöd på nätet. Enligt Engelsk och Nya Zeeländsk förebild ska skoltrötta barn och ungdomar erbjudas mentorer (som måste ha kvalat in på 2008s modeordslista?).

Någon som vet något kring detta med relationen skoltrötthet och Internetanvändning? Har Gerdau några belägg för påståendet: "Nästan alla rektorer på högstadie- och gymnasieskolor har ju i dagelever som inte är där, av något skäl. Men de finns ju ofta på nätet."?

Antagligen använder dessa elever datorer och Internet i samma utsträckning som många andra.

Det som skiljer detta från många andra initiativ är att ungdomars närvaro på nätet ses som en tillgång. De finns tillgängliga på ett sätt som de inte gjort tidigare. Det ska bli spännande att följa.

Som ett sidospår kan man fundera på det rätta trötta begreppet skoltrött. Det är ju knappast en diagnos som skulle hålla i ett perspektiv som fokuserar individers lärande, utan snarare centrerar skolan.

SVD
Corren
AB
Metro